Visionsprogram 2020

FOLKPARTIET LIBERALERNA NORRMALM 2009-11-11

Ett pulserande, hållbart och attraktivt Norrmalm år 2020

Vi i Folkpartiet liberalerna Norrmalm beskriver i detta dokument hur vi vill att Stockholm/Norrmalm ska se ut i framtiden.

Vi vill inte bara blicka fram mot valåret 2010, utan vi vill titta lite längre fram i tiden – nämligen till år 2020. Hur ser samhället ut då?

Och hur kan vi påverka utvecklingen för att nå fram till ett pulserande, långsiktigt hållbart och attraktivt Norrmalm?

Norrmalm som levande stadsdel

Vår vision är att Norrmalm fortsätter att vara en trivsam stadsdel som är levande dygnet runt. Vi vill undvika stora centrala arbetsplatsområden utan några boende för då blir det dött på nätterna. Den nybyggnation som kan äga rum av bostäder och kontor bör avvägas med vad som nu finns så att bostäder och arbetsplatser blandas. I huvudsak bör dock marknadens efterfrågan styra balansen mellan kontor och bostäder - inte politiska beslut. Även balansen mellan stora och små lägenheter och balansen mellan bostadsrätter och hyresrätter bör styras av medborgarnas efterfrågan. Så bör trygghet kunna skapas.

Staden är en miljöriktig konstruktion för tätt boende, som ger närhet till en stor arbetsmarknad. Den skapar också många intressanta turistmål. Varje tidsepok förändrar staden och skapar nya områden. Vi bejakar stadens tillväxt på miljöriktiga villkor.

Nya hus med spännande arkitektur berikar staden och skapar nya landmärken. Samtidigt som nya byggnader skapas vill vi att Stockholms innerstads karaktär ska bevaras med sina många unika kulturmiljöer. Nya höga hus får inte bli okänsliga inslag i bebyggelsen.

Populära bad- och båtplatser ska finnas i Brunnsviken för viktig och trevlig rekreation för invånarna i stadsdelen. Båtklubbarna har en värdefull fritidsverksamhet vid våra stränder. Speciellt har Stallmästaregårdens båtklubb många äldre mahognymotorbåtar, som är av kulturellt intresse.

Skolornas idrottshallar bör kunna utnyttjas av alla åldersgrupper. Fler poliser ska vara synliga i vår stadsdel för att öka tryggheten. Gatu- och parkbelysningen ska ses över för ökad trygghet och hushållning med energi. Norrmalm ska vara tillgängligt för alla, även människor med funktionsnedsättning, och vara snyggt, rent och städat, sommar som vinter. Norrmalms rika kulturliv ska stimuleras, speciellt för barn och ungdomar. Vi vill gärna ha fler för små- och medelstora företag i vår stadsdel. Staten och kommunen behöver ta krafttag för att underlätta för dem.

Norrmalm är en fantastisk stadsdel med ett stort teaterutbud, många restauranter, caféer, träningsanläggningar, trevliga mötespunkter, vackra och levande parker och promenadstråk. En stadsdel som passar alla familjebildningar – allt från singlar, sambos, familjer med barn, familjer utan barn, friska aktiva äldre, mindre friska äldre, personer med funktionsnedsättningar. Alla hittar något som passar dem i vår stadsdel!

Stadsbyggnad

Vår vision är att Norrmalm fortsätter att utvecklas även efter 2020, men att det då blir en lugnare period med färre stora projekt. Pågående och beslutade projekt kommer tyvärr att göra att delar av Norrmalm kommer att verka som en stor byggarbetsplats.

Stora byggprojekt, som förhoppningsvis är färdigställda före 2020, är ett nytt stort bostadsområde vid Norra Station och rejäla nybyggnader av Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Även Norra länken färdigställs. Byggnation pågår för två stationer och tunnlar för citybanan och även spårvagnsspår anläggs.

Vi vill att överdäckning av spårområdet görs i omedelbar anslutning till Centralstationen, vilket skulle reducera bullret. Projektet måste dock framhäva Klara sjö och får dock inte störa "sky-line" i området. Fortsatt överdäckning norr om stationen anser vi inte vara acceptabel. Riktigt höga hus kan passa utmärkt väl på vissa områden utanför tullarna, såsom Norra stationsområdet.

Vi ser fram emot att få igång tätare turer på pendeltågen och därmed ökad kapacitet på kollektivtrafiken. Den nya citybanan får en tunnel genom hela Norrmalm och två stora stationer, dvs vid Odenplan och i centrum. Vi vill att nätet med moderna spårvagnar expanderar och att en sådan linje anläggs från Odenplan upp till Solna, där den då får ansluta till Tvärbanan från Alvik. Den ska då ha hållplatser inom Norra stationsområdet och Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet. Det är viktigt att Vasastan och Norra stationsområdet integreras på ett bra sätt.

I samband med dessa stora ombyggnader vid Odenplan bör också byggas en måttligt stor galleria. Vi är positiva till att näringslivet investerar i en träffpunkt med stort utbud av affärer vid Odenplan. Kundernas efterfrågan ska tillåtas att styra utbudet.

Folkpartiet värnar om kulturen och särskilt biblioteken - det är viktigt att boklån är gratis. I Norra stationsområdet bör det skapas kulturlokaler, inklusive bibliotek. Med hänsyn till den arkitektoniska kvaliteten hos Stadsbiblioteket vid Odenplan ska inga förändringar göras. Om ökade lokaler behövs för Stadsbiblioteket bör det behovet kunna tillgodoses på andra platser.

Parker

Men parkerna behöver inte alla se likadana ut eller fyllas med aktiviteter. Många uppskattar att koppla av en stund på en bänk eller ta en stilla promenad bland träd och grönska, med eller utan hundsällskap. Karaktären av engelsk parkträdgård bör bevaras i exempelvis Bellevue.

Parkerna och de mindre grönområdena i området bör ses över kontinuerligt och belysningen måste förbättras. Vi tänker inte bara på Vanadislunden och Observatorielunden utan även på Kungsträdgården, Skeppsholmen och Kastellholmen. Värna om Norrmalms alla grönområden - plantera fler träd! Vi behöver vackrare och renare parker med gott om sittplatser.

Trafik

Allmänt gäller att kollektivtrafiken ska kunna ombesörja trafikbehovet. Cykeltrafiken är ett viktigt komplement och därför måste cykelstråk och cykelbanor finns tillgängliga i större omfattning än idag. De behöver inte alltid följa biltrafikens huvudleder. Samhället bör uppmuntra satsning på båtlinjer, exempelvis på Brunnsviken.

Från 2017 kommer Odenplan att vara en viktig omstigningsstation mellan pendeltåg, tunnelbana, buss och spårvagn efter en lång byggperiod och Karlbergs pendeltågsstation läggs ner.

Spårvagnslinjen från Djurgården till Norrmalmstorg förlängs via Sergels torg och Centralen vidare till Kungsholmen. Eftersom spårvagn är ett effektivt och miljövänligt transportmedel vill vi att linje 4 på Valhallavägen, Odengatan, S:t Eriksgatan och över Västerbron till Södermalm ska trafikeras med moderna spårvagnar.

Gör Odenplan till en öppen piazza. Norrmalm får inte bli ett genomfartsområde. Vi bejakar trängselskatten och anser att dess nivå bör omprövas emellanåt så att skatten styr trafiken till samhällsekonomisk effektivitet - allt talar för att den successivt bör höjas. Vi anser dessutom att intäkterna ska gå till förbättringar i kollektivtrafiken i Stockholms stad.

Stora delar av Norrmalm har höga halter av hälsoskadliga partiklar och buller från trafiken. Dessa hälsorisker måste minskas genom lämpliga fortsatta åtgärder. Därför bör man undersöka vilka effekter och kostnader, som skulle orsakas av förbud mot dubbdäck, spolning av gatorna eller förändringar i gatubeläggningarna, som så kallad tyst asfalt.

Kultur och hälsa

Stadsdelen Norrmalm har idag ett unikt utbud av teatrar. Vi är Europas teatertätaste stadsdel. Omkring ett tjugotal fria teatergrupper huserar på Norrmalm. Det är något vi borde vara stolta över och som kan utnyttjas bättre än i dagsläget.

Stadsdelen Norrmalm skulle kunna gå i bräschen för samarbete med äldreomsorgen och skolor för att stärka ett samarbete med de kulturella verksamheter som finns på Norrmalm. En strategi för detta bör utvecklas. Teater, musik och konst stärker själen och då särskilt om man själv får skapa. Ungdomar och äldre får spela teater och sjunga. Företag kan utnyttja utbudet som en form av friskvård. Kulturella möten skapar också gemenskap mellan generationer och genom kulturaktiviteter kan vi möta andra kulturer, livsåskådningar och människor i olika livssituationer. Kulturen utvecklar vår förståelse för andra och utesluter ingen.

Barn och ungdomar

Vår vision är att samhället gemensamt ska ge varje barn och ungdom goda möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Folkpartiet på Norrmalm vill därför satsa på såväl förskola, skola och barnomsorg, som fritids- och ungdomsverksamhet för både flickor och pojkar. Det ska finnas resurser för förebyggande åtgärder, som vanligtvis är mycket billigare, än att lösa problem som redan uppstått. Förskolan ska byggas ut för att möta behovet, utan att barngrupperna blir för stora. Varje förälder ska fritt kunna välja förskola och skola för sitt barn. Detta ska också gälla elever som har rätt till särskola.

Skolans viktigaste uppgift är att ge barn och ungdomar goda kunskaper och färdigheter inför ett senare vuxenliv. Våra skolor i stadsdelen, såväl grundskolor som gymnasieskolor, ska hålla hög kvalitet, gärna med särskild profilering och/eller specialinriktning. Samtliga elever i våra skolor ska känna glädje, trygghet och arbetsro i sin skola. Studiebegåvade elever ska uppmuntras och ges möjlighet att komma vidare i sina studier, även på högskolenivå. Barns inneboende nyfikenhet och lust att lära ska hållas vid liv under hela skoltiden.

I skolan ska stöd ges på alla nivåer utifrån varje enskild elevs behov. Många barn och unga med olika former av funktionsnedsättningar, barn inom den grupp, som ofta benämns barn i behov av särskilt stöd, får idag inte det stöd de verkligen har behov av och rätt till. Det saknas speciallärare och specialpedagoger och vuxentätheten är ofta alltför liten. Professionen måste dock själv ha möjlighet att i det enskilda fallet bestämma barngruppsstorleken.

Den samverkan med t.ex socialtjänsten, som man på Norrmalm har utvecklat bör uppmuntras och utvecklas. Samverkan med Landstingets BUP-verksamhet bör också utvecklas, för att skolan och skolans elevhälsa (skoläkare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog) ska få bättre möjlighet att hjälpa och stödja barn och unga med olika neurologiska svårigheter, som ADHD, ADD, aspergers syndrom o.s.v. Ofta saknas det kunskap, om dessa barns speciella svårigheter hos skolans övriga personal. Eventuella besparingar får därför inte gå ut över skolhälsan. Barn med kroniska sjukdomar, som diabetes, måste också få stöd i sin dagliga egenvård.

Över huvudtaget måste samverkan mellan olika myndigheter och intresseorganisationer som skola, socialtjänst, BUP, polis, kultur och fritid, föräldrar och föräldraföreningar, men även övrig föreningsverksamhet och ideella organisationer, uppmuntras och intensifieras för att ge stöd och hjälp och för att i sin tur fånga upp unga i riskzon. Våld och drogproblem har kommit att bli ett av vår tids stora problem bland ungdomar. Ett annat stort problem är de ökade depressionstillstånden bland våra tonårsflickor. Kriminalvård och annan professionell vård i senare skede ger betydligt större kostnader än om man tar tag i problemen innan de hunnit växa sig stora. Fördelen med samverkan är också att olika personalkategorier och olika vuxna möts, lär känna varandra och har förståelse för varandras olika arbetsuppgifter och därför lättare kan bilda skyddande nätverk.

Fritidsverksamhet, som fritidsgårdar med välutbildad personal, men även övrigt föreningsliv, kan med fördel rymmas inom skolans lokaler, som ofta står tomma under sena eftermiddagar och kvällar. Bibliotek, slöjdsalar, hemkunskapssalar, aulor, idrottshallar och musiksalar kan användas även under ungdomars fritid. Detta har redan prövats i många kommuner med mycket goda resultat. ”Skolan mitt i byn” blir ett begrepp. Skolan blir ett nav, ett kultur- och bildningcentrum kanske inte bara för ungdomar, utan ibland även för andra i närområdet. I skolan kan man mötas spela och sjunga i band eller spela pingis, biljard, kortspel o.s.v. Man kan mötas även på kvällstid och utbyta tankar, eller bara prata, träffa andra, inte bara de egna klasskamraterna, men också förhoppningsvis möta andra vuxna och inte bara sina lärare.

Skolmaten ska lagas på stället och inte skickas runt. God, vällagad och näringsriktig lunch i en trivsam och lugn miljö är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig maten, i sig en förutsättning för att orka och för att klara skolarbetet. Helst bör alla barn få möjlighet att även äta frukost på sin skola.

Äldre

Äldre ska behandlas som individer med egna intressen och önskemål. Individen ska själv välja boendeform. För dem som behöver hemtjänst ska det också finnas valfrihet även i framtiden. Vi vill att det ska bli ett smidigare samarbete mellan kommunens hemtjänst och landstingets sjukvård. Det ska också finnas tillgång till husläkare och distriktssköterskor som gör hembesök. Äldreboenden bör servera hemlagad mat i en lugn och trivsam miljö, som också stimulerar de äldres sociala samvaro. Inom vård och omsorg gör frivilligorganisationerna värdefulla insatser, som bör tas tillvara.

Valfrihet i välfärdens kärnverksamheter

De senaste 20 åren har den offentliga välfärden utvecklats i en frihetlig inriktning. Det är positivt att kommunen upphandlar driften av verksamheter inom vård, omsorg, utbildning och andra välfärdsområden. Mångfalden av aktörer skapar möjligheter till olika profiler för exempelvis skolor och äldreomsorg. Diversifieringen av arbetsgivare ger personalen större möjligheter att tillgodose sina önskemål. Att det finns många enskilda aktörer kan också öka kvalitets- och utvecklingsarbetet. Konkurrensutsättningen ökar möjligheten till effektivisering. Valfriheten inom välfärden är en viktig frihetsreform som är här för att stanna.

Den offentliga beställarfunktionen måste dock utvecklas. Att lägga ut verksamheter på entreprenad ska inte primärt vara ett sätt att spara pengar, utan syftar just till att stärka välfärden. Kommunen måste i det här avseendet förbättra sitt arbete att sätta mål, värdera och utvärdera olika verksamheter och alternativ. Upphandlingen ska ske på en effektiv marknad, där vi gärna skulle se ännu fler aktörer i form av såväl privata företag som aktörer inom den ideella sektorn.