Inledningsanförande allmänpolitisk debatt 24 februari 2010

 

 Ni förstår inte varför jag inte pratar,
fast ni skar ut min tunga,,,
 Ni förstår inte varför jag inte ler,
fast ni brände sönder mina läppar,,,
 Ni förstår inte varför jag inte ser,
fast ni stack ut mina ögon,,,
 Ni förstår inte varför jag inte lever,
fast ni tog mitt liv,,,
 Ni vill inte se ert verk,
som ni har utfört så skickligt,
tillsammans - allihop!
 Ni vill inte tro det ni ser,
ni kan inte fatta vad ni gjort,,,
 Jag är ert gemensamma verk,
av tystnad, plågor och elakt prat,,,

 Jag var inte en som ni,

 Jag var bara Jag,,,
Idag är jag ingen!

 

 

Den här dikten är skriven av Target och kan läsas i boken ”Några räknas som bättre än andra” som Rädda Barnen har givit ut.

Target kunde ha bott i vilken svensk kommun som helst och är tyvärr inte ensam om att ha blivit utsatt för kompisar som mobbar och vuxna som inte ser.

Vi ska ikväll diskutera vad vi i Älvkarleby ska göra för att bli bättre på att se barnen. Att sätta dem i främsta rummet och låta dem komma till tals.

Vi ska diskutera om det är ok att bygga om bowlinghuset till kontor och maskinpark och får då direkt kvitto på om det vi tycker i ärende 9 räcker fram till ärende 12.

När jag började i bun 1996 bildade jag och Urban Öhlander (S) ganska snart en barnpakt. Vi stred om tidiga insatser och förde fram de mänskliga och ekonomiska fördelarna med ett sådant synsätt. Vi har kommit en bit på vägen men har alldeles för långt kvar till målet.

Vi talar om de höga kostnaderna för en unge som ramlar snett men är ändå inte beredda att satsa en del av dem för att förebygga. Vi nöjer oss med brandkårsutryckningar och att skrapa lite på ytan.

170 miljoner kan en individ kosta samhället under en livstid om det spårar ur tidigt.

Sug på den karamellen en stund.

 

I den här artikeln i Arbetarbladet ser vi att socialbidragen ökar kraftigt i kommunen och det beror till viss del på att arbetslösheten ökar bland ungdomar 18-24 år. Anna-Karin Wågberg sitter nu och arbetar med ett projekt där dessa unga kan fångas upp. Eftersom de inte finns pengar att söka måste kostnaden ske inom förvaltningens egna ram.

Älvkarleby deltar i Samordningsförbundets projekt där arbetslösa kan få en coach vad det gäller ekonomiska frågor. Arbetslösa vill inte ha en ekonomicoach, de vill ha ett jobb.

 

Folkpartiet ville använda 1,5 miljoner av de extra statliga pengarna till just jobbskapande åtgärder för att lindra effekterna av arbetslösheten i landet. Alla här vet att ni var överens om att det var viktigare med ett nytt personalsystem så att personalen kan få lön, vilket de alltså inte hade fått om staten inte hade givit ut dessa pengar.

Nu får vi underskottet i soc istället och ett stort antal arbetslösa ungdomar.

Också en karamell som kan vara värd att suga en stund på.