Liberalism

Individen är liberalismens utgångspunkt.

Liberalismen erkänner varje människas lika och okränkbara värde, och rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka.

Frihet är rätten att bestämma över sig själv och forma sitt eget liv. Gränsen för denna frihet går där den ene individens agerande kränker den andres.

Varje människa är en unik individ och sina medmänniskors jämlike med samma rätt till frihet. Mänskliga fri- och rättigheter är det fundament varpå det liberala samhället vilar. Dessa är universella vilket innebär att de gäller överallt, i alla tider och för alla. Rätten till liv, äganderätt samt etablerings-, avtals-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, religions-, tanke-, rörelsefrihet är sådana grundläggande fri- och rättigheter.

Liberalismen ser samhället som en sammanslutning av fria individer. I samhället är det statens uppgift att upprätthålla säkerhet genom att skydda medborgarnas liv och ägande samt att trygga respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna. Staten fyller endast en instrumentell roll och är bara legitim i den mån som den skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Att ge staten högre legitimitet än individerna den består av är ett uttryck för nationalism.

Liberalismen sätter individens suveränitet före statens. Det enda politiska system som uppfyller kraven på frihet och jämlikhet är demokratin och det enda ekonomiska system som uppfyller dessa krav är marknadsekonomin. Även om det åligger staten att garantera individens frihet har varje medborgare ett personligt ansvar att skydda sin egen och andra individers frihet. Men det är bara staten som får använda våld och då endast i syfte att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter. Därför har staten våldsmonopol. Om staten förgriper sig mot medborgarna i strid med de mänskliga rättigheterna har den förverkat sin legitimitet och väpnat motstånd blir därmed acceptabelt.

Människors förutsättningar och livsmål varierar, men alla individer ska ges reella möjligheter att forma sitt eget liv efter egna önskemål eller värderingar. Den liberala jämlikhetstanken bygger på uppfattningen att lika möjligheter leder till ett rättvist samhälle. Av naturen eller oturen har inte alla människor samma möjligheter och ett liberalt samhälle strävar efter att tillhandahålla så hög välfärd som möjligt så att resursbrist inte sätter människors möjlighet att söka sin egen lycka ur spel. Jämlikhetstanken innebär också att alla positioner inom staten ska vara nåbara för alla. Vissa grundläggande kunskaper är nödvändiga för att alla individer ska kunna utnyttja sina fri- och rättigheter.

Den liberala människosynen utgår från att varje individ kan och ska få använda sitt förnuft för att nå sina livsmål utan att hindras från detta. Det liberala samhället kännetecknas av en fri och öppen debatt, där idéer analyseras och kritiskt granskas. En fri och öppen debatt förutsätter att ingen förbjuds att uttrycka sina åsikter.

Liberalismen betonar öppenhet inför förändringar. Tron på förnuftet, på nya idéer och innovationer, och på samhällets och vetenskapernas ständiga framåtskridande, utgör väsentliga inslag i liberalismens verklighetssyn.

Liberalismen tror även på individens förmåga att kritiskt granska de påståenden som ges henne.