Inför lärlingsutbildningar

I Sverige går praktiskt alla elever vidare från grundskolan till gymnasiet, men av de elever som börjar på gymnasiet är det bara två tredjedelar som avslutar utbildningen. Det är naturligtvis mycket allvarligt. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den. Detta gäller särskilt flera av de yrkesförberedande programmen och det individ-uella programmet.
Orsaken till de stora avhoppen är den likriktning av svensk gymnasieutbildning som skedde i början av 90-taleet. Tidigare fanns flera studieförberedande utbildningar och en stor mängd tvååriga yrkesförberedande utbildningar. Med Göran Perssons gymnasiereform gjordes alla gymnasieutbildningar treåriga, där ungefär ett år utgjordes av gemensamma kärnämneskurser för både studie och yrkesförberedande program. Målet för reformen var att alla elever skulle bli högskolebehöriga. I dag kan vi konstatera att resultatet har blivet det motsatta – gymnasiet har blivet en utslagningsmaskin.

I de flesta länder finns en uppdelning mellan studieförberedande utbildningar å ena sidan och lärlings- och yrkesutbildningar å andra sidan. Uppdelningen ger också de ungdomar som inte vill eller orkar läsa tyngre ämnen bra utbildning. Den innebär också att elever som inte uppnått gymnasiebehörighet kan välja att läsa på ett lärlingsprogram i stälet för att gå flera år på det individuella programmet.
Det är inte acceptabelt att många elever tvingas lämna skolväsendet utan en bra eftergymnasial utbildning. Kommunen måste tillskriva regeringen om förändringar av svensk gymnasieutbildning, bl.a. bör särskilda lärlings- och yrkesförberedande utbildningar införas där eleven inte behöver läsa dagens alltför likriktade kärnämnen.
Yrkande:
Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att
- ge uppdrag till kommunstyrelsen att tillskriva regeringen med krav på införandet av särskilda lärlings- och yrkesutbildningar där kravet på högskolebehörighet är slopat
 
Inger Svanberg
Sture Törnstam
Leif Palmberg