Inrättandet av kommunala dietister i skolan och för de äldre

Sollefteå 2005-03-22
Motion till Sollefteå kommunfullmäktige

 En dietist är en person som är utbildad för att ge kostråd till människor som bland annat på grund av sjukdom eller av profylaktiska skäl måste hålla en speciell kost. Dietisten kan även hjälpa till med råd och riktning kring kost för att förebygga ohälsa och sjukdom hos individer baserat på deras egna förutsättningar.
Skolan
I Sverige är övervikt hos barn vanligt. Fetma och övervikt utvecklas ofta mellan tre och sju år.
Skillnaden mellan fett och andra näringsämnen som kroppen behöver, är att kroppen nästan kan lagra hur mycket fett som helst. I världens rika länder har idag de flesta av oss gott om mat och vi rör oss inte så mycket, för dessa har därför kroppens förmåga att lagra fett blivit en nackdel och hot mot dess hälsa.
När vi äter mer än vad kroppen förbrukar och behöver drabbas många av oss så småningom av fetma och detta faktum gäller även barn. Ett barn som är överviktigt får svårt att röra sig, blir trött och kan dessutom utveckla andra sjukdomar som är kopplade till övervikten. Följdsjukdomar är till exempel:
•      högt blodtryck
•      diabetes
•      blodfettsrubbningar 
•      astma
•      snarkproblem och sömnapné
•      förslitningsskador i leder.
Barn med svår övervikt kan också bli deprimerade och fetma ger en allmänt sämre livskvalitet.
Behandlingen av fetma hos barn innebär vissa beteendeförändringar, främst av kost och motion. För att göra dessa förändringar kan man få hjälp av en dietist. Idag medicinerar vi flera tillstånd som lika gärna hade kunnat undvikas eller påverkas genom bättre kostvanor och lite mer motion. Många barn med fetma äter liten eller ingen frukost och lunch, men desto mer på eftermiddag och kväll.
Även barn utan fetma som i andra fall lider av koncentrationssvårigheter till följd av dåliga kostvanor skulle, med en dietists hjälp, lätt kunna hjälpas till sin fulla koncentrationsförmåga. Som exempel på detta kan nämnas en nationell studie från Statens Folkhälsoinstitut som fastslog att högst 10 % av landets 15 åringar uppfyllde det rekommenderade kravet på att äta minst 500 gram frukt och grönt per dag.
En dietist som arbetar gentemot skolan skulle få arbeta inte bara i samarbete med skolläkaren, sköterskan och kuratorn utan även i relation till föreningslivet för att ha möjlighet att erbjuda elever sunda och aktiva föreningsaktiviteter som per definition inte behöver vara enkom idrottsföreningar
De äldre
Runt om i landet kommer det dagligen in äldre på sjukhusens akutmottagningar med kost relaterade åkommor som undernäring, vitamin och mineralbrist samt diabetes. Oftast handlar det om att man ätit fel eller för lite. ”Undernäring bland äldre är ett problem som växer sig allt större i Sverige. Behovet av information och utbildning bland personalen inom äldreomsorgen är stort” fastslår livsmedelsverket i ett uttalande från 2001.
Även personer med åldersrelaterad cancer skulle stå sig bättre gentemot sjukdomen med en bra kosthållning vilket fastslås i regeringens underlagsrapport nr12 :1999 från arbetsgruppen för äldrefrågor till nationella folkhälsokommittén.
1995 beslutade den nationella handlingsplanen för nutrition att man skulle förebygga sjuklighet och för tidig död i samband med kostrelaterade sjukdomar. Trots detta, 10 år senare, far många äldre människor illa och dör på grund av felaktig kost.
Det mål som satts upp i underlagsrapporten från 1999 säger att äldre människor skall ges förutsättningar till att ha en god mathållning i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte.
Cancer är en sjukdom som beräknas kosta samhället 16 miljarder kronor per år varav en tredjedel kan bedömas bero på kosten. Samtidigt vet vi att år 2012 kommer gruppen äldre än 59 år att öka till 26 %. Fetma (7 miljarder/år), metabola syndromet (10 miljarder/år) och benskörhet (10 miljarder kronor/år) är de sjukdomar som belastarsamhället mest ekonomiskt.
Metabola syndromet är samlingsnamn för en kombination av rubbad sockeromsättning. Syndromet ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar men även för cancer. Undernäring hos äldre på särskilt boende beräknas kosta samhället ytterligare 0,6 miljarder kronor per år. Hälften av alla äldre på institution riskerar att få för lågt intag av protein, kalk och energi. Benskörhet drabbar var femte kvinna mellan 60 och 69 år och två femtedelar av dem som fyllt 80 år. Många lider dessutom av brist vitaminer. Tidningen Ångermanland skrev den 20/3 att närmare tio procent av invånarna i västernorrland har eller riskerar att få diabetes.
Detta är tal som en hälsosam kost skulle kunna påverka. Dietister skulle enligt vår mening kunna vara en kostnadseffektiv lösning på sjukdomar som slår hårt, fysiskt och psykiskt, mot dem det drabbar. En dietist som arbetar mot de äldre kan för att göra verkan inte enbart arbeta mot dem som är äldst utan även i förebyggande syfte mot de yngre äldre som kanske fortfarande bor hemma och lagar sin egen mat, dessa skall enligt vår mening även ha rätt till goda kostråd.
 
Med bakgrund av vad som ovan anförts föreslår vi:
att Sollefteå kommunfullmäktige beslutar tillsätta kommunala dietister där en (1) arbetar gentemot skolan och minst en (1) gentemot kommunens äldre befolkning och utbildar personal inom äldreomsorgen i kostrelaterade frågor.
 
För Folkpartiet Liberalerna i Sollefteå
Genom
 
Inger Svanberg (fp)