Rapport efter rapport visar samma sak. Svenska elevers kunskaper i läsa-skriva-räkna sjunker. Från att ha legat i topp internationellt sett visar nu våra elever högst medelmåttiga resultat.
En viktig orsak till detta är att hjälpinsatserna för de som inte når målen kommer alltför sent!
Som det ser ut i dag i sätter vi in stora resurser i gymnasieskolan. Dels genom det så kallade ”individuella programmet” men också på grund av att man i gymnasiet har rätt stora möjligheter till egna val. Detta gör att det bedrivs åtskilliga lektioner i små grupper med kanske bara 5-6 st. elever.
Dessa små grupper skulle löna sig bättre på lågstadiet.
Forskningen visar nämligen klara relationer mellan små grupper i årskurs ett och goda kunskaper i läsa-skriva-räkna i årskurs fyra. Motsvarande samband mellan små grupper i årskurs fyra och ev. goda resultat i åk. nio finns inte.
Vi måste alltså börja sätta in resurserna där de gör mest nytta!
Vårt samhälle ställer höga krav på läs- och skrivförmåga.
Bra läsförståelse är i mycket beroende av ett utvecklat ordförråd. Goda läsare har ett läsordförråd på 50000 ord efter sina tolv år i skolan. Detta innebär att våra elever varje dag måste möta och lära sig tio nya ord. Det barn som inte kommer igång med sin läsning, där man har ”is i magen”, väntar in en ev. ”mognad” eller helt enkelt inte tidigt nog ger stöd och hjälp, missar tio nya ord om dagen i flera år!