Folkpartiets budget för Sundsvall 2008

Allians för Sundsvall
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet & Kristdemokraterna

Budgeten som Word-fil hittar du här.

Utgångsläget inför planperioden 2008-2010 är ett gynnsamt konjunkturläge som förstärkts av ett antal strategiska insatser av Alliansregeringen. Främst handlar det om aktiva åtgärder för att få fler människor i arbete, vilket redan visat sig i en kraftig tillströmning av nya jobb. Effekterna har slagit igenom på flera områden som direkt påverkar den kommunala ekonomin, i första hand genom ökade skatteintäkter och minskad arbetslöshet.

Mot denna bakgrund måste förutsättningarna för Sundsvalls kommun den kommande planperioden betecknas som goda. För en expansiv utveckling krävs dock att vi gör ett antal strategiska vägval och insatser:

Allians för Sundsvall är beredd att ta de nödvändiga besluten och göra de viktiga vägvalen för en fortsatt god utveckling i kommunen. Det handlar om:

Sundsvalls befolkning har ett högre skattetryck än vad de allra flesta andra har. I en nationell ranking ligger Sundsvall på plats 225 bland landets kommuner när det gäller skattetryck. Adderar vi landstingsskatten till detta försämras resultatet ytterligare. Faktum är att varje sundsvallsbo betalar 1,51 krona mer per hundralapp i kommunalskatt än genomsnittsmedborgaren. Vi menar att detta på sikt inte är rimligt eller försvarbart. Sundsvalls kommun har förutsättningar för en lägre kommunalskatt. Vi har en hög skattekraft och vi har ett växande skatteunderlag genom ökande befolkning.

Den effektivisering som vi får genom att flera aktörer konkurrerar om uppdragen bedömer vi ska kunna ge utrymme för skattesänkningar efter att vi säkrat behovstillskottet i äldrevården framåt. Vi sänker skatten med 15 öre 2009 och 15 öre 2010, vilket innebär att kommunen kommer under 22,00 kronor i kommunalskatt 2010.

De stora investerings- och underhållsbehoven kräver omvärdering och analys av möjligheter att sälja av kommunala bolag och anläggningar. En bekymmersam situation i skolan vad det gäller studieresultat och psykosocial miljö kräver samordning av resurser och ökade kurativa insatser. Ett växande behov i den sociala omsorgen kräver att vi på kort sikt skapar ekonomiskt utrymme och på lång sikt släpper fram nya driftsformer i verksamheten.

I enlighet med mål- och resursplanen lägger vi ut paketsatsningar för social omsorg, skola och integration. Satsningar som spänner över flera verksamhetsområden och i syfte att stärka våra kärnområden.

Allians för Sundsvall vill att Sundsvalls kommuns verksamhet ska kännetecknas av kvalitet, mångfald/valfrihet och hållbar utveckling.

Sundsvalls kommuns resurser är samlade i fem huvudprocesser. Nedan anger vi ett antal processmål som vi vill fokusera på den kommande planperioden. Indikatorerna kommer enligt överenskommelse mellan partierna att utarbetas i nämnder och till hösten läggas fram för behandling av partierna.

Föräldrarna har ett huvudansvar att forma sina barn till ansvarskännande medmänniskor. Utöver sin huvuduppgift att utbilda har skolan en uppgift att bistå föräldrarna i denna strävan genom att skapa en miljö som bygger på respekt och personligt ansvar. Av detta följer att skolan ska ha nolltolerans mot kränkande behandling.

Huvudansvaret för innehåll och upplägg av undervisningen ligger på läraren eller handledaren. Elevernas lust och engagemang ökar om de får möjlighet att påverka såväl innehåll som form i skolan. Skolan ska ha en dialog med föräldrarna om undervisningen.

Det prioriterade målet under planeringsperioden är att höja kunskapsnivån i grund- och gymnasieskolan så att fler elever lämnar respektive skolnivå med godkända betyg. Varje elev vid Sundsvalls skolor ska ges möjligheter att nå framgång utifrån sina förutsättningar och behov. Skolans huvuduppgift är att utbilda och lyfta fram den potential som finns hos varje elev. Detta lärande innebär även social träning och ska  stimulera elevernas nyfikenhet, egna initiativ och upptäckarglädje. Elever med behov av särskilt stöd ska identifieras tidigt. De ekonomiska resurserna ska användas så att de barn och elever som har det största behovet ska få det största stödet.

Varje skola ska årligen genomföra en utvärdering av de egna resultaten i förhållande till de nationella målen i läro- och kursplanerna. I arbetet med kvalitetsredovisning ska elever, föräldrar och skolans personal involveras. Mätningar av kunskaper ska ske tidigt. Måluppfyllelsen i årskurs nio ska följas upp och jämföras med övriga niondeklasser i landet. Sundsvall ska 2008 tillhöra toppskiktet bland jämförbara kommuner. Vi måste satsa på skolan som kunskapsorganisation med högre krav på att lärare ska vara behöriga, ökad fortbildning och bättre tillgång till läromedel. (Se över ledarskapet.) Större frihet och större ansvar för den enskilda skolan kräver att ledarskapet stärks. Rektorer och lärare är skolans viktigaste resurser. Vårt långsiktiga mål är att skapa Sveriges bästa skola.

Skolan ska ge eleverna redskap för att aktivt arbeta för ett hållbart samhälle, varför all aktivitet i skolan ska genomsyras av ett miljötänkande. Elevernas behov av lek och fysisk aktivitet ska stimuleras, men lika viktigt är att kunna erbjuda lugn och studiero. Skolan ska även göra eleverna medvetna om en kosthållning som främjar en god hälsa.

Skolans läroplaner vilar på FN:s barnkonvention, där barnets rätt till yttrandefrihet och ett rikt kulturliv är fastslagen. Skapande ska ingå som en självklar del i det pedagogiska arbetet. Kunskap om vårt kulturarv, kulturen i vår samtid i vårt land och i andra delar av världen ger eleverna en känsla av sammanhang och förståelse i mötet med andra människor. Skolan ska använda sig av det professionella kulturlivet som en resurs i sitt arbete. Kulturskolan är en viktig del i att stimulera skapande och kreativitet. Vi vill satsa mer resurser på barnkulturen.

Skolmiljön kan bli mycket påfrestande och en plåga för många elever och antalet elever som själva uppger att de mår dåligt i skolan är oroande. Ett problem är resursbrist och att de kurativa insatserna i trängda ekonomiska lägen prioriteras ner på skolorna till förmån för andra insatser. Mot denna bakgrund vill vi sätta till särskilda resurser som bara kan användas till psykosociala insatser i skolorna.

Nya resurser ges till undervisning och integrationsarbete i till exempel IVIK på Västermalms skola. Vi vill se fler lärarresurser, integrering och kontakt med andra program på skolan, praktik i arbetsliv och validering av kompetens. (Se även området Arbete och Tillväxt)

Arbetet med ungdomsdemokrati måste fördjupas. Tilltron till det demokratiska systemet måste stärkas. Kommunfullmäktige har en permanent demokratiberedning som tillsammans med kultur- och fritid och kommunens ungdomar bör utforma förslag och modeller för ungdomars påverkan.

Ge de kommunala skolorna möjlighet att närma sig friskolornas arbetssätt, det vill säga att få arbeta mer självständigt för att nå kunskapsmålen. Detta innebär att ansvar och resurser i möjligaste mån skall omfördelas från den centrala nivån till de enskilda skolorna. Analysera möjligheterna att starta en kommunal friskola på försök.

Valfrihet och självbestämmande ska användas som ett medel för att förbättra vård och omsorg. En mångfald av olika aktörer ska tillåtas, och uppmuntras. Där finns en nyckel till bättre kvalitet och välbehövligt nytänkande. 

Vi ser idag en situation där äldre upplever sin situation som oroande, där många barn och unga är i behov av stöd och där den mentala ohälsan ökar. Vi ser det därför angeläget att öka de förebyggande insatserna.

Det är av största vikt att sätta in åtgärder tidigt i förebyggande syfte för barn och ungdom. De föräldrar som är vilsna i sin föräldraroll behöver det stöd och de råd som familjecentralerna kan erbjuda. Försöket med familjecentraler har fallit ut väl och bör utvidgas.

Trygga individer ger ett tryggt samhälle. I denna mening går det inte att överskatta föräldrarnas betydelse i att fostra självständiga och fritt tänkande individer. En strävan som ska understödjas av skolan.

Brottförebyggande rådet (BRÅ) är ett utmärkt forum för samverkan kring trygghetsfrågor i vår kommun. Rådets utformning och roll måste emellertid ses över för att fungera bättre framåt och en viktig åtgärd är att skapa en funktion med uppgift att leda och samordna BRÅ-arbetet.

3. Samhällsbyggnad - Processmål

Satsningar i driftsbudget: 
0,5 Mkr avsätts som pott för utvecklingsprojekt i landsbygd.
1,5 Mkr extra till enskilda vägar samt vägbelysning i landsbygd.
10 Mkr i ökat fastighetsunderhåll

Kan innebära ökade investeringskostnader med totalt 200 Mkr med start i slutet av planeringsperioden om OPS-modell blir aktuell.

För beskrivning av övriga satsningar hänvisar vi till investeringsbudget.

Stadsvisionen ska vara styrande för utveckling av Sundsvalls stadskärna på lång sikt. Landsbygdsprogrammet anger riktlinjer för en god utveckling i kommunens landsbygd. Den fysiska översiktsplaneringen ska samordnas med sektorsplanering, såsom planering av avfallshantering, energiplanering, bostadsförsörjning osv. Kravet är att planera kretsloppsanpassat för en långsiktigt hållbar utveckling.

Funktionsblandad bebyggelse och olika upplåtelseformer för boende ska bidra till att förebygga segregation och skapa mångfald. Tillgänglighet och framkomlighet för funktionshindrade och andra med särskilda behov ska förbättras.

Samhällsplanering i stad och landsbygd måste skapa en trygg livsmiljö. En trygghet där man minimerar risker för olyckor och brott. Nödvändiga åtgärder för att skapa en tryggare livsmiljö är bland annat gatubelysning, framkomlighet, minskning av barriäreffekter, undvika gångtunnlar, röjning av vägren osv.

En god livsmiljö i staden kräver mångfald både med avseende på bebyggelse, markplanering och aktiviteter. Många och gärna sammanhängande grönområden är inslag som förhöjer upplevelsen och förbättrar livsmiljön.

Medborgarna ska ha möjlighet att delta i planeringsprocesser och påverka utformningen av sin livsmiljö. Det bidrar till ökat engagemang och ger känsla av mening och sammanhang. Kommunen ska ha många former för dialog med allmänheten.

Kommunen ska agera aktivt för långsiktigt hållbara infrastrukturlösningar tillsammans med övriga kommuner i Sundsvallsregionen och i länet. Sundsvall måste axla ansvaret som den största kommunen, vilket innebär fler och mer djupgående kontakter med statsmakt och de EU-organ som påverkar vår långsiktiga utveckling. Ett ansvar som samtidigt kräver täta kontakter och samverkan med övriga kommuner i Sundsvallsregionen och i länet.

Regering och statliga verk med ansvar för infrastrukturfrågor tar nu ett helhetsgrepp kring framtida trafiklösningar i våra storstäder. Samma helhetsgrepp måste nu tas kring infrastrukturen i Sundsvallsregionen inför nästa långsiktiga plan 2010 till 2019. Trafiksituationen i Sundsvallsregionen i allmänhet och i Sundsvall i synnerhet riskerar annars att gå mot en trafikinfarkt med långsiktigt hämmande effekter på regionens tillväxt och trendbrott i helt fel riktning för miljöarbetet.

Det är glädjande att de politiska partierna i Sundsvalls kommun lyckats samla sig till en stabil och övertygande majoritet för att pröva OPS-lösning för E4-Syd, benämnd E4 Sundsvall av vägverket. En OPS-lösning innebär att kommunen är medfinansiär tillsammans med stat och näringsliv, vilket avsevärt snabbar på byggstarten. I höst, i samband med revidering av den gamla infrastrukturplanen 2004 till 2015, ger regeringen besked om E4 Sundsvall kvalificerar som ett av tre OPS-projekt i landet.

Nästa uppgift är att visa på behovet av helhetslösningar för bästa möjliga samhällsekonomi och då räcker det inte med att prata E4 Sundsvall. Det handlar om en nedsänkning av järnvägen genom Sundsvall för att undvika en ohållbar trafiksituation när Botniabanan trycker ner alltfler godståg förbi Sundsvall. Triangelspåret i Bergsåker är den andra komponenten i denna lösning, som motar undan en stor del av järnvägsgodset från Sundsvalls stadskärna. En snabbtågsanpassning av Ådalsbanan och Mittlinjen är av största vikt för framväxten av en stark och självständig Sundsvallsregion.

Arenautredningen har pekat ut tre alternativa placeringar av och lösningar för Arenor för idrott och kultur (av Teater och kulturhus i  Sundsvall samt en  Evenemangsarena för idrott och andra större arrangemang.)

Uppdrag:
Vi vill ge kommunstyrelsekontoret i uppdrag att i samarbete med Stadsbacken AB utreda effekter av en försäljning av Mitthem AB. Detta mot bakgrund av det stora investeringsbehovet i nya allmännyttiga anläggningar under planeringsperioden. Allt för att hålla kommunkoncernens kapitalkostnader på en långsiktigt hanterlig nivå.

Alternativet till en försäljning av Mitthem är en höjning av avkastningskravet på Stadsbackens nuvarande bolag för att kunna möta de ökade kapitalkostnaderna som följer av nya investeringar.

 

4. Kultur- och fritid – Processmål

Kultur- och fritidsverksamheter är viktiga för sundsvallsborna. Tillgången till
kulturupplevelser stärker människan, ger möjlighet till reflektion och
eftertanke och är en värdefull ingrediens i samhällsutvecklingen.
Fritidsverksamheten ger möjlighet för barn och vuxna till motion, idrottande
och rekreation – ett allt viktigare inslag i ett samhälle som alltmer präglas
av stillasittande och passiv konsumtion.

Ett kommunalt engagemang är en självklar del för kulturen. Genom
såväl generella som riktade insatser kan kommunen möjliggöra dessa verksamheters fortlevnad och utveckling. Samtidigt är det angeläget att samhället inte övertar verksamheter och ansvar från enskilda och föreningar. Det allmännas roll är stöttande, inte skapande.

Den verksamhet som kommunen ansvarar för ska präglas av mångfald, tillgänglighet och kvalitet. Den ska också vara uppmuntrande för enskilda eller gemensamma initiativ.

Inom processen finns uppdrag som berör såväl folkhälsa som förutsättningarna för funktionshindrade att delta i olika aktiviteter. Här ska kommunen utveckla sin verksamhet.

Sundsvall kulturarv ska förvaltas väl. Svartviks industriminnen och Norra Berget är exempel på viktiga kommunala satsningar för att bevara och levandegöra vårt kulturarv.

Vi behöver satsningar på ungdomar och då i den miljö där de befinner sig. Ett Ungdomens Hus centralt i Sundsvall är en sådan löftesrik satsning där ungdomar själva och i samråd med vuxna får utforma sin mötesplats och sin verksamhet. Vi ser en möjlighet att en sådan verksamhet kan finnas inom ramen för ett kulturens och ungdomens hus vid Kulturmagasinet.

5. Arbete och tillväxt – Processmål

I Sundsvalls kommun verkar nästan 9 000 företag. De flesta är små och arbetar inom tjänsteproduktion, handel och elektronik/IT-sektorn. Vår ambition i kommunen är att ge och skapa rätt miljö för våra företag att verka och utvecklas. Sundvalls historia och framväxt till en framstående industristad bottnar i en entreprenörsanda som vi måste hitta tillbaka till. Den entreprenörs- och arbetarandan måste vi ta till vara på för att möta framtiden på ett bra sätt.

Även om många frågor rörande näringslivet sker på riksnivå finns det mycket som vi lokalt kan göra för att förbättra villkoren för det lokala näringslivet. Handläggningstiderna ska förkortas för de kommunala tillstånden och samarbeten mellan förvaltningarna ska uppmuntras för att även de bidra till kortare handläggningstider. Kommunen måste börja arbeta efter ett kundservicekoncept där alla som kontaktar de kommunala förvaltningarna ska ses som kunder. En av de viktigaste faktorerna för ett gott näringslivsklimat är att företagen upplever att den kommunala servicen är god. Företagen har rätt att kräva snabba besked vid tillståndsansökningar, hjälp med att fylla i blanketter och en allmän hjälp att få svar på olika frågor som hanteras av kommunen. Att vara företagare innebär många kontakter med myndigheter och förvaltningar. Det är en nödvändig, men ibland rätt komplicerad del av företagandet. Här har kommunen mycket att arbeta med.

För att komma tillrätta med detta har vi tidigare föreslagit att ett näringslivscenter som har det övergripande ansvaret för näringslivet i Sundsvalls kommun inrättas. Näringslivscentret ska fungera som en paraplyorganisation och ansvara för alla kommunens utvecklingsprojekt, näringslivskommunikation och myndighetslotsning. Vi vill med etableringen av ett Näringslivscenter skapa ett tydligt ansvar för näringslivsfrågorna och tydligt markera vår inställning att företag är viktiga för kommunens framtid.

Kommunen ska inte bedriva osund konkurrens, det vill säga driva verksamhet som kommunens näringsliv kan driva lika bra. Därför ser vi det som självklart att kommunen inför ett konkurrensutsättningsprogram.

Vidareutveckling av Arbetsforum, vilket riktar sig till gruppen 25-35 år med försörjningsstöd. Målet är att klara en egenförsörjning. (Uppdrag 45 enl. budgetberedning)

Särskild satsning på unga långtidsarbetslösa, där fokus ligger på samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och kommun. Detta genom att bygga upp ett mentorskap i näringsliv och offentlig sektor med personliga kontakter och vägledning för att kliva över tröskeln in på arbetsmarknaden. I detta ska finnas tillgång till kurativa insatser, coachning och möjligheter till kortare praktikperioder i näringslivet.

Nya resurser ska gå till invandrarundervisningen IVIK på Västermalms skola. Fler lärarresurser, integrering och kontakt med andra program på skolan, praktik i arbetslivet samt  validering av kompetens är viktigt att satsa på.

Långsiktiga effekter: Minskning av antalet personer i behov av försörjningsstöd. Mindre behov av särskilda insatser för ungdomar. Minskat resursbehov i individ- och familjeomsorgen.

 

Övergripande uppgifter

Satsningar:  Avsättning pensionsskuld 15 Mkr

Besparingar: 
KS och kommungemensamt -9,9 Mkr  

Lednings- och verksamhetsstöd
Målet under planeringsperioden är att för varje budgetår öka kommunens konkurrensutsättning av sina verksamheter för att fram till 2012 ha en situation där 30 procent av kommunens verksamhet är konkurrensutsatt.

Under planeringsperioden ger vi uppdrag till fastighetsnämnden att konkurrensutsätta samtliga verksamheter och parallellt med detta bygga upp en central beställarorganisation för i första hand fastighetsnämndens verksamhet, men som också skulle kunna betjäna flera delar av kommunens verksamhet.

Effektiviseringar och besparingseffekter under planperioden räknar vi kunna bli 10 procent av fastighetsnämndens totala kostnader. På detta sätt skapar vi ett långsiktigt utrymme för att öka det eftersatta underhållet i kommunens fastigheter samt vägar.

På kommunens hela verksamhet ger denna konkurrensutsättning på sikt ett avsevärt större utrymme för att klara de ökade kostnader vi står inför, i synnerhet vad det gäller antalet äldre i behov av vård och omsorg.

På kort sikt använder vi 10 Mkr av budgetmarginalen till ökning av underhåll i kommunens fastigheter.

Kommunens pensionsskuld är en betungande utgiftspost, där vi inte längre kan skjuta framför oss uppgiften att hitta en långsiktigt stabil lösning. Därför avser vi att använda ytterligare 15 Mkr för avsättning till pensionsskulden. Denna avsättning ska vara årlig.

Vi sätter en budgetmarginal på 57 Mkr vilket motsvarar cirka 1,5 procent på omsättningen. Det är inte enligt förvaltningens önskemål, men med hänsyn till de behov som finns på andra håll är det ändå en acceptabel nivå. Vi kan därmed möta de löneökningar som tar stort resursutrymme 2008.

 

Lars Persson, Folkpartiet
Magnus Sjödin, Moderaterna 

Reinhold Hellgren, Centerpartiet

Hans Brynielsson, Kristdemokraterna