Att satsa på barn och ungdomar är en lönsam historia!
Barn som har föräldrar som tar sitt föräldraansvar, som går skolor som ger dem de kunskaper de behöver och som har en meningsfull fritid har goda förutsättningar att få ett bra vuxenliv.
Men långt ifrån alla barn har dessa förutsättningar. Därför att det är dags att investera långsiktigt i tidigt föräldrastöd och förebyggande insatser i stället för att vänta tills barnet måste placeras i familjehem eller på institution. Idag är kostnaderna för placeringarna av barn och ungdomar ca åtta miljarder/år. Och resultaten är nedslående. En enda person som hamnar i utanförskap genom kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet, sjukskrivningar och förtidspension kan under sin livstid kosta miljontals kronor. Det handlar om kostnader allt från insatser av socialtjänst, sjukvård, missbruksvård, polisingripanden och försörjning till den förlust samhället gör eftersom dessa människor inte kan tas i anspråk för arbetslivet. I kostnaden finns ändå ingen prislapp på det mänskliga lidandet. Därför måste vi börja arbeta långsiktigt, agera tidigt och samarbeta kring dessa barn. Satsningar på barn och unga måste ses som en långsiktigt social investering och inte en kortsiktig kostnad.
Alla vill bli sedda – men inte av alla
Den personliga integriteten ska respekteras. Idag lämnar varje människa efter sig s.k. elektroniska fotspår. Telefonsamtal, mejl, sms och när vi tar ut pengar från bankomaten är exempel på elektronisk kommunikation. Allt vi gör blir lätt offentligt. Den tekniska utvecklingen är rekordsnabb, vilket ökar möjligheterna att både använda och samla in information. Alltfler programvaror kartlägger våra beteenden och våra vanor. Jag vill arbeta för att mängden elektroniska fotspår begränsas. Innan beslut fattas som kan påverka medborgarnas personliga integritet bör man göra en integritetskonsekvensutredning. Att kränka vanliga människor integritet är inte OK. Att kunna spåra terrorister och den organiserade brottsligheten är en helt annan sak.
Djuren är väl också människor?
Nej, djur är inte människor. Men för mig är det en hjärtefråga att djur behandlas väl. Det är ett krav som måste ställas på vuxna och ska förmedlas till barnen. Jag kommer att fortsätta driva frågan om kastrering och märkning av katter som inte är avsedda för avel som ett led i att begränsa antalet hemlösa katter. Det är också viktigt att bevaka att grisar, får, fjäderfän och andra djur i olika djurbranscher behandlas väl.
Sverige bör också driva djurskyddsfrågor i sitt internationella arbete. Det finns många exempel på att både husdjur, djur för uppfödning och vilda djur i andra delar av världen som behandlas på ett oacceptabelt sätt.
Är vi inte redan jämställda?
Nej, vi är inte jämställda än. Det syns fortfarande i lönekuvertet och i maktens korridorer.
För mig är dock den allra viktigaste jämställdhetsfrågan att komma tillrätta med våldet i nära relationer. Synliggör barnen i familjer där det förekommer våld! Sätt fotboja på den som bryter mot besöksförbudet! Jag vill också arbeta för att alla kvinnor i landet har samma fri- och rättigheter. I kampen mot våld och ofrihet välkomnar jag alla goda män att delta i arbetet.