Enligt förordningen (1970:340) om skolskjutsning, 2 §, skall ”skolskjutsning med avseende på tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun skall styrelsen för skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Styrelsen bestämmer efter samråd med den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske. Styrelsen svarar för att eleverna undervisas om vad de skall iaktta för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning”.
Skinnskattebergs kommun har ansvar för att skolskjutsarna och skolhållplatserna inom kommunen är säkra, tillgängliga och trygga för våra barn. Nyligen har diskussioner förts om hållplatser i södra kommundelen, dit kommunen har valt att låta barnen åka med befintlig
kollektivtrafik, i stället för med upphandlad skolskjuts. Både Västmanlands länstrafiks busshållplatser och kommunens egna skolskjutshållplatser har visat sig hålla en väldigt låg säkerhetsnivå, vilket givetvis är oacceptabelt.
Barn som bor utanför tätorten, oavsett väderstreck, är i de flesta fall hänvisade till att åka skolskjuts och att kliva av och på bussar längs med landsbygdens vägar, där det går snabb och tung trafik med hastigheter som inte sällan är 80 km/h eller högre. För att barnen inte ska utsättas för fara, måste kommunen ha acceptabla hållplatser och områden kring hållplatserna. Kommunen har många smala vägar, där trafiken får köra i höga hastigheter, och där vinterns snö gör vägarna ännu smalare. Att låta barn stå längs med en 80-väg en mörk vintermorgon är inte förknippat med trygghet och säkerhet.
Studier
Bl.a. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har gjort ett antal studier på trafiksäkerheten vid skolskjutsning. En studie visar att under åren 1997-2000 skedde 48 barnolycksfall i trafiken, där fler än hälften skadades i närheten av en skolhållplats, men inte i
samband med avstigning, påstigning eller i bussen. Barnen var på väg från bussen, var i närheten av busshållsplatsen, rusade ut framför/bakom bussen, påkörda av buss och andra fordon. Resultatet av studien visar att miljön runt en skolhållplats är lika viktig att utforma på ett trafiksäkert sätt som hållplatsen i sig.
2008 släppte VTI ytterligare en studie som bl.a. tog upp olycksfall i samband med skolskjutsar under åren 2003-2006. Den visar att det var 32 olyckor som kategoriserades som ”skolskjutsolyckor”. De 32 skolskjutsolyckorna resulterade i totalt 87 skadade 6–16-åringar, varav tre dödades och åtta skadades svårt. Många skador uppstod i miljöer med hastighetsgräns 50 km/h. De svåraste olyckorna, där barn skadades svårt eller dog, inträffade i miljöer där tillåtna hastigheter var 70-110 km/h.
Ovanstående studier är bara två exempel på analyser som visar att områdena kring busshållsplatserna är minst lika viktiga som hållplatsen i sig.
Yrkande
Medborgarna i Skinnskatteberg skall känna att kommunen tar hänsyn till säkerheten, tillgängligheten och tryggheten för våra barn. Dessa faktorer är enormt viktiga, eftersom en förutsättning för att barn själva ska färdas till och stå vid skolhållplatsen är att de känner sig säkra, trygga och har en tillgänglig hållplats. Följande faktorer kan exempelvis påverka; antal
barn, skyltad hastighet, trafikmängd, vägbredd, vägbelysning, passage över vägen, sikt från passage, avstånd, rädsla, mörker och dolda utrymmen.
Vi i Allians för Skinnskatteberg vill att kommunen under 2011 gör en kartläggning av miljön på våra barns skolhållplatser och områdena kring hållplatserna, så att vi får en bra överblick om vilka brister som finns och vad som behöver åtgärdas.
Vi i Allians för Skinnskatteberg anser också att medel kan tas ur ”utvecklingsfonden”, eftersom vi anser att detta i alla avseenden är en utvecklingsfråga för kommunen och framför allt för våra barn.
För Allians för Skinnskatteberg
Carina Sándor (FP)