Avtalsfrihet på arbetsmarknaden

Yrkande;

- landsmötet beslutar att Folkpartiet liberalerna verkar för att ta bort möjligheten till strids- och sympatiåtgärder mot företag som inte har kollektivavtal

- landsmötet beslutar att Folkpartiet liberalerna verkar för att stridsåtgärder mot tredje part inte ska vara tillåtna

- landsmötet beslutar att Folkpartiet liberalerna verkar för att kollektivavtal inte får vara ett krav vid offentlig upphandling

- landsmötet beslutar att Folkpartiet liberalerna verkar för att införa en proportionalitetsregel som begränsar rätten till strids- och sympatiåtgärder

Motivering

Det är små och medelstora företag som i hög grad kommer att stå för ökningen av arbetstillfällen och tillväxt i Sverige i framtiden. Alla politiska partier talar om att småföretagandet måste stimuleras. Då är det viktigt att undanröja hinder för företagande och underlätta utvecklingskraften i de små och medelstora företagen. Avtalsfrihet och företagsspecifika lösningar är en bättre lösning än en standardmodell för alla och krav på anslutning till kollektivavtal.

Avtal ska ingås fritt mellan människor och företag. Så är det inte idag på den svenska arbetsmarknaden. Företag och anställda som valt att teckna individuella anställningsavtal kan idag utsättas för stridsåtgärder bara av den anledningen. Oavsett om man kommit överens om bättre, lika eller sämre villkor än branschens kollektivavtal. Alla ska ha lika – oavsett om det passar det enskilda företaget eller dess medarbetare bättre att utforma villkoren på ett annorlunda sätt.

Kollektivavtalen ger också de fackliga organisationerna ekonomiska fördelar i form av extraavgifter av olika slag (granskningsavgifter, mätningsavgifter) som kopplas till lönesumman i vissa branscher. Vilket gör det angeläget för facken att så många företag som möjligt ansluter till kollektivavtalen. Valet att teckna kollektivavtal eller inte ska vara frivilligt – inte något som en facklig organisation kan tvinga på ett företag och dess medarbetare. Vem minns inte ett antal LO-förbunds blockad mot salladsbaren i Göteborg eller flera LO-förbunds blockad mot tre småföretag i Smålandsstenar för ett par år sedan? För att bara nämna några exempel på dagens regler där stridsåtgärder och sympatiåtgärder får tas mot företag som inte vill ansluta sig till standardvillkoren. Detta främjar inte entreprenörskap och småföretagande.

En fackförening ska inte, under hot om stridsåtgärd och sympatiåtgärd, kunna kräva att ett företag ansluter sig till ett kollektivavtal. Möjligheten till blockad mot företag för att tvinga fram kollektivavtal måste tas bort.

Företag som ingått kollektivavtal för att uppnå fördelen med fredsplikt ska inte kunna hotas med eller utsättas för strids- eller sympatiåtgärd. Inte heller ska stridsåtgärd mot tredje part som inte har med en konflikt att göra vara tillåten.

Inte heller ska avtal med fackförbund vara ett krav vid offentlig upphandling – då utestängs många små företag från offentliga kontrakt.

En stridsåtgärd måste vara rimlig i förhållande till sitt syfte och de skador som åsamkas företagen och tredje man. En stridsåtgärd som inte kostar den egna organisationen så mycket, men som slår hårt mot motparten och tredje man är inte av gagn för samhället. Därför bör det i svensk arbetsrätt finnas en proportionalitetsregel som begränsar rätten för strids- och sympatiåtgärder.