Nya betygen bättre än de gamla

30 maj 2012

"Elever oroliga för nya betyg". Så beskrivs i olika nyhetsartiklar stämningen bland eleverna inför betygssättningen. Ibrahim Baylan (S) utnyttjar oron för att i SvD i dag påstå att nya betygsreformen är ett "hafsverk".

Om detta finns en del att säga;

1) De nya betygen ges i sex steg i stället för dagens tre. Nu ges betyg i skalan A-F, där F är underkänt. Det är bra med fler steg; det ökar precisionen och rättvisan i betygssättningen och det ger fler elever möjlighet att genom en extra arbetsinsats höja sitt betyg.

2) En del elever uttrycker oro för att det blir svårare att få de högsta betygen "A". Ja, färre elever kommer att få A än som tidigare fick MVG. Det har också varit avsikten. Kraven höjs i skolan, vilket har varit syftet med regeringens skolpolitik. Vid antagningen till högskolan kommer elever med de nya betygen inte att konkurrera med elever med de äldre betygen, utan de konkurrerar i olika kvotgrupper. Annars hade det kunnat bli orättvist.

3) Dagens kunskapskrav är tydligare än de gamla betygskriterierna, som var extremt luddiga. Nu är det mer distinkta kriterier i varje ämne, vilket ökar rättvisan och likvärdigheten. Men till sist är betygssättning en bedömning av en professionell lärare, betygssättning är inte mekanik eller automatik.

4) Skolverket har aldrig givit ut så mycket stödmaterial för betygssättningen som nu. Allmänna råd, kommentarmaterial och bedömningsanvisningar har getts ut som ett stöd till lärarna. En särskild informationssatsning, om 45 miljoner kr, riktas till de lärare i årskurs sex som nu sätter betyg för första gången. Därutöver satsas det 224 miljoner kr på insatser i alla skolformer för att informera om de nya läroplanerna och betygen. Redan det stödmaterial för betygssättning och bedömning som lärarna nu har fått är mer än vad de någonsin har fått tidigare. Och Skolverket kommer kontinuerligt att fortsätta att ge ut sådant stödmaterial - senast idag har nytt material lagts ut på hemsidan. Alla gymnasielärare och nyckelpersoner i grundskolan har bjudits in till genomgångar om de nya betygen och andra reformer.

5) Elever och lärare är alltid oroliga inför betygssättning, av lite olika skäl. Elever är oroliga för att de ska få låga betyg och därför att betyg är viktiga. Många lärare är oroliga för att de ska få kritik efteråt. Av elever och föräldrar som tycker att betygen skulle vara högre. Av Skolinspektionen som tycker att betygen är för höga. Det finns en lång rad skäl till varför betygssättning framkallar oro. Med en ny betygsskala tillkommer den oro som en del lärare kan känna för att de kan ha missförstått något, en känsla som kan finnas även hos den som är aldrig så välförberedd.

6) Baylans påstående om hafsverk är trams. Betygsreformen är väl förberedd. Betydligt bättre förberedd än t ex den betygsreform som förra regeringen genomförde i slutet av 1990-talet. Att det sedan finns en oro inför all betygssättning är svårt att undvika.

Jag noterar för övrigt att Baylan har två återkommande kritikpunkter mot regeringens skolreformer; den ena är att allt går för långsamt, resultaten dröjer för länge. Den andra är att allt går fört fort, att det är ett hafsverk. Jag överlåter till läsarna av detta nyhetsbrev att bedöma konsistensen i kritiken.

Liberala hälsningar,

Jan Björklund