3 mars 2009
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan
Allt för många elever blir kränkta i den svenska skolan. Det är framför allt utanför lektionstid som trakasserierna förekommer - i korridorer, omklädningsrum och matsalar, bortom de vuxnas insyn. Det visar två nya undersökningar från Skolverket.
Jag har inlett den största statliga satsningen någonsin mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling i skolan.
Det handlar framför allt om att förbättra kunskaperna om hur mobbning uppstår, förebyggs och förhindras. Skolverket granskar just nu olika anti-mobbningsprogram. I framtiden bör skolorna endast använda systematiskt utvärderade och bevisat fungerande program. Dessutom kan lärare och annan skolpersonal läsa kurser om mobbning på högskolan.
Det handlar också om att, som en sista åtgärd, ha rätt att flytta en mobbare till en ny skola för att skydda övriga elever. Denna rätt har redan införts. Det ska aldrig vara mobbningsoffret som mot sin vilja tvingas byta skola för att undkomma sina plågoandar.
Mobbning och rasism är bland de värsta uttrycken för bristande respekt för sina klasskamrater och medmänniskor. Alla vi som verkar i skolväsendet - från lärare och föräldrar till tjänstemän och politiker - måste tydligt visa att det är ett helt oacceptabelt beteende. Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan.
Läs mer om Skolverkets rapport här
Läs mer om regeringens arbete mot mobbning här
Läs mer om Barn- och elevombudets arbete här
Läs DN:s artikel om rapporten här
Generellt förbud mot diskriminering av äldre
Vilket födelseår en vuxen människa har säger väldigt lite om vem hon är eller vad hon kan. Men ändå behandlas äldre ofta annorlunda än andra. Alldeles för många känner att de inte är delaktiga på samma villkor, bara för att de uppnått en viss ålder.
Att det förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden är tyvärr ingen nyhet. Den nya tuffare lagen om diskriminering som regeringen införde vid årsskiftet är ett viktigt verktyg för att komma åt diskriminering av äldre i arbetslivet. Den ska vi vara stolta över.
Men den negativa synen på äldre begränsas inte till arbetsmarknaden. Ni kanske har hört talas om dem tidigare: Äldre som nekas att ha bensinkort eller teckna mobilabonnemang. Framstående forskare som inte längre får forskningsanslag vid en viss ålder. För att nämna några exempel. Det är alldeles uppenbart att äldre i Sverige särbehandlas negativt i många olika avseenden.
Tillsammans med Nyamko Sabuni, Tobias Krantz och Barbro Westerholm skrev jag igår en artikel i DN där vi kräver lagstiftning mot negativ särbehandling av äldre även utanför arbetslivet. Vårt förslag kommer så småningom behandlas på Folkpartiets landsmöte i höst.
Läs artikeln i DN här