Var fjärde lärare som undervisar i matte i årskurserna 1-5 saknar själva utbildning i matematik, enligt Statskontorets statistik.

I lärarutbildningspropositionen föreslår regeringen därför att en inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska införas, en utbildning till lågstadielärare. 
 

I den nuvarande lärarutbildningen får lärarstudenterna stor valfrihet att själva bestämma vilka ämnen de vill läsa och inte läsa. I praktiken väljer många lärare för de tidigare åren bort matematik och naturorientering, och väljer att fördjupa sig i t.ex.  samhällsorientering. Det är detta som i debatten kallas ”specialisering”.

I den nya utbildningen skärps kraven på lågstadielärarna. Utbildningen förlängs till fyra år. Utrymmet för ämneskunskaper och ämnesdidaktik förlängs från nuvarande 105 hp (mindre än två år) till 165 hp (nästan tre år). Det inkluderar cirka en termin vardera som specifikt ska läggas på svenska och matematik. Och utbildningen kommer ge breda ämneskunskaper också i engelska, NO, SO och teknik. Det nya blir alltså att alla lågstadielärare måste läsa matematik och naturorientering. För detta läggs ett extra år av ämneskunskaper till.

I utbildningen ingår 30 hp fördjupning där lärarstudenten väljer att utföra sitt vetenskapliga arbete i ett eller två ämnen. Den som påstår att det inte finns tid för fördjupning när lärarna ska kunna undervisa även i matte och no har alltså fel. En akademisk examen på avancerad nivå, som detta är, kräver fördjupning.

Det finns olika uppfattningar i den svenska lärarkåren och i skolväsendet om man ska jobba med klasslärare eller arbetslag med ämneslärare. 1985 års reform, vars idéer fullföljdes i 2001 års reform, innebar ett tydligt vägval för ämneslärare också på lågstadiet. I mängder av skolor jobbar man dock fortfarande med klasslärare, dvs en lärare som undervisar i huvuddelen av de teoretiska ämnena.
  

Staten styr inte över hur skolorna jobbar. Jag menar att en statlig lärarutbildning bör ta hänsyn till att lärarna ska kunna fungera med båda arbetssätten. Den hittillsvarande ämneslärarspecialiseringen på lågstadienivå har i praktiken uteslutit klasslärarmodellen. Eftersom en stor del av Sveriges skolor ändå jobbar så, blir resultatet att mängder av lärare varje dag undervisar i ämnen de själva inte är utbildade för, främst matematik och naturorientering.

Med den nya lågstadielärarutbildningen tar vi ett par steg i riktning mot att höja resultaten i svensk skola, i synnerhet i matematik och naturorientering.

Liberala hälsningar,
Jan Björklund