Tio förlorade år - dystert facit av regimskiftet 1994
13 september 2004
- Av Lars Leijonborg -
I dagarna är det 10 år sedan väljarna återgav regeringsmakten till socialdemokraterna.
Det kan vara skäl för en utvärdering.
Blev det som väljarna hoppades?
Har Sverige haft den utveckling det gångna decenniet som landet förtjänar?
Hårda fakta och statistik visar att de här åren på många sätt varit förlorade år för Sverige.
Vi har inte klättrat i välståndsligan.
Vi har inte ökat antalet arbetade timmar i förhållande till befolkningen.
Vi har inte blivit bättre på att integrera våra invandrare.
Vi har inte ökat antalet företagare, som är basen för den sysselsättning som ska skapa skatteintäkter och välfärd. Regeringen påstår ofta att vi lyckats bättre ekonomiskt än andra länder.
Men i så fall skulle vi stigit i den välståndsliga som OECD sammanställer varje år. Organisationen jämför olika länders BNP och tar hänsyn till valutornas köpkraft. Sverige har inte stigit, utan tvärtom sjunkit något, i denna välståndsranking.
Ett annat påstående från regeringen är att arbetslösheten pressats tillbaka.
Det är en sanning med en avgörande modifikation. Tar man hänsyn till den ökade sjukfrånvaron och att arbetskraften växt en del under dessa tio år, har antalet arbetade timmar inte ökat utan tvärtom minskat.
1994 arbetade vi tillsammans 1969 timmar per år och person i arbete.
Idag arbetar vi mindre, 1934 timmar per person i arbete.
Andra siffror bygger under bilden om tio förlorade år:
· Färre företagare. Utslaget över hela tioårsperioden har Sverige förlorat 40 företagare varje vecka, totalt 20 500.
' Fler brott. 2003 anmäldes 143 000 fler brott än 1994. Bara 15 procent av alla anmälda brott kunde bindas vid en gärningsman 2003.
· Färre poliser. Antalet poliser har minskat med 1844, antalet civilanställda som ser till att poliser kan arbeta med brottsbekämpning istället för med administration har minskat med 926.
· Överfulla fängelser. 1994 klarade kriminalvården av att hantera beläggningen på häkten och fängelser (86 respektive 90 procent) 2003 var det överfullt (99 procent i båda fallen).
· Fler misslyckanden i skolan. Andelen elever med avgångsbetyg från gymnasiet fyra år efter att de började har sjunkit från 90 procent till 74 procent
· Färre behöriga lärare. Andelen behöriga lärare i gymnasiet har sjunkit från 92 procent till 77 procent.
Mycket slående är att integrationen av invandrare går allt sämre.
Detta, som kallats en ödesfråga för Sverige, är ett enormt misslyckande för regeringen.
Tre exempel kan räcka:
· Större andel invandrare bland de arbetslösa.
Redan 1994 var arbetslösheten högre bland invandrare än i befolkningen i stor, 90 procent högre. 2003 var invandrarnas arbetslöshet 120 procent högre än i befolkningen i stort.
· Fler misslyckanden för invandrare i skolan. Andelen invandrarelever med avgångsbetyg från gymnasiet fyra år efter att de började har sjunkit från 75 procent (läsåret 1995/96) till 63 procent (läsåret 2003/04).[10] · Ökat utanförskap för invandrare. Redan 1994 var valdeltagandet bland invandrare lägre än i befolkningen i stort, 40 procent. 2004 hade invandrarnas valdeltagande sjunkit till rekordlåga 35 procent.[11] Många som röstat på socialdemokraterna de här tio åren har säkert gjort det i förhoppningen att partiets löften på välfärdsområdet ska ha något innehåll. Men också här pekar flera kurvor åt fel håll: · Fler sjukskrivna. Sedan 1994 har sjuktalen ökat med 50 procent. Antalet sjukskrivna har ökat från ca 173 000 till drygt 262 000. Antalet förtidspensionärer har ökat från 422 000 till 526 000.[12] · Färre husläkare. Antalet husläkare har minskat från ca 4 200 heltidsläkare till mellan 3 500 och 4 000. Under åren 1991-94 ökade antalet med drygt 1 300.[13] · Längre vårdköer. Vårdköerna har aldrig varit så korta som 1992-94. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade vårdgarantin och har trots många löften om att återinföra den inte gjort det. Köerna till operationer är långa och köerna till rehabilitering är ofta ännu längre.[14] Ett område som regeringen påstår sig ha prioriterat är jämställdheten. Men i verkligheten står jämställdheten och stampar. Trots allt prat och alla jämställdhetsministrar som kommit och gått, har lönediskrimineringen av kvinnor inte minskat. 1994 hade kvinnor 84 procent av mäns lön. 2002 hade den siffran sjunkit till 83 procent.[15] Ännu ett fundamentalt misslyckande gäller Sveriges roll i Europa. 1994 blev Sverige fullvärdig medlem i EU-samarbetet. 2004 har Sverige åter blivit en randstat som säger nej till den gemensamma valutan och nej till fler gemensamma tag för att lösa gemensamma problem. Sverige är på många sätt ett fantastiskt land och Sverige förtjänar bättre. För det krävs förändring. Tänk om vi om ytterligare tio år – då är det 2014! – kan se tillbaka på ett decennium som inneburit en vändning! Sverige behöver fler företagare och mer arbete. Politikerna måste anta småföretagarnas perspektiv och skapa rimligare skatter och regelverk. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till arbete. Flit och hårt arbete ska åter premieras i vårt land. Bättre resultat och färre utslagna i en mer kunskapsorienterad skola. Det krävs en genomgripande uppgörelse med flumskolan. Ordning och reda, läxor, betyg och en modern lärlingsutbildning ger en bättre skola både för den skoltrötte och för den som vill tidigt vill satsa på att gå vidare till högre studier. Lägre arbetslöshet, bättre skolresultat och minskat utanförskap för invandrare. Vägen till integration går via en reformerad, kunskapsorienterad skola och ett uppbrott från bidragspolitiken. Med en jobbgaranti ska alla invandrare som kan arbeta också få möjligheten – och skyldigheten. Att ställa krav är att bry sig. Fler poliser som bekämpar brottsligheten och en kriminalvård som fungerar. Rättsstatens kärnfunktion – att värna dess medborgares liv och hälsa – måste återupprättas. Det kräver en förmåga att prioritera rättsväsendet i användningen av skattepengarna, men också en insikt om att vi har en ny typ av grov internationell brottslighet att handskas med. Ett Sverige som fullt ut samarbetar med sina grannar. Allt fler länder går med i EU. Fler fördjupar samarbetet. Ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige har allt att vinna på att vara med fullt ut. En positiv utveckling av jämställdheten. Nycklar till en mer jämställd utveckling av lönerna är att privat företagande uppmuntras i branscher där kvinnor dominerar, att män tar ut en större del av föräldraledigheten och att utbildningsvalen blir mer individualistiska och mindre könsbundna. Sådant vill vi uppmuntra. En god vård där vårdköerna är borta ger färre är sjukskrivna. Vi vill ha husläkare, en vårdgaranti och de resurser till sjukvård och äldreomsorg som gör att högt ställda krav kan infrias. Efter denna redovisning av misslyckanden de senaste tio åren och efter att ha presenterat något ur folkpartiets meny av åtgärder för att vända utvecklingen, vill jag ställa två frågor till dig som läsare. Tycker du att socialdemokraterna är värda ytterligare år till vid makten? Eller är det dags för förändring? Lars Leijonborg partiledare Folkpartiet liberalerna [1] Uppgiften är hämtad från OECD Main Economic Indicators, augusti 2004. [2] Uppgiften är hämtad från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Se www.scb.se [3] Uppgiften är hämtad från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökning (AKU). Helårssiffran för antalet företagare 1994 var 417 200. 2003, senast tillgängliga helårssiffra, var antalet företagare 396 700. Se http://www.scb.se/templates/Product____23262.asp [4] Uppgiften är hämtad från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). År 1994 var antalet anmälda brott 1 112 505. 2003, senast tillgängliga helårssiffra, var antalet 1 255 371. 2003 kunde 15 % av alla anmälda brott bindas vid en gärningsman. Se http://www.bra.se [5] Uppgifterna är hämtade från Rikspolisstyrelsen (RPS). Polisutbildningen såg annorlunda ut i början av 1990-talet än idag - en skillnad är också att polisaspiranter anställdes och arbetade längre. Statistikjämförelse med 1994 bör därför justeras med anledning av detta. 1994 fanns 18 468 poliser varav cirka 1 500 var polisaspiranter enligt RPS uppskattning. 2003, senaste tillgängliga helårsdata, fanns 16 292 poliser. Till detta kom 332 polisstuderande, totalt 16 624. Skillnaden mellan 18 468 och 16 624 är 1844. 1994 fanns 7 696 civilanställda inom polisen. 2003 fanns 6 770 civilanställda. [6] Uppgiften är hämtad från Kriminalvårdsstyrelsen. 1994 fanns 4806 anstaltsplatser tillgängliga. Medelbeläggningen var 90,6 procent. Samma år fanns 1 511 häktesplatser tillgängliga. Medelbeläggningen var 86 procent. 2003, senast tillgängliga helårssiffra, fanns 4 498 anstaltsplatser tillgängliga, 308 färre. Medelbeläggningen var 99,2 procent. Samma år fanns 1771 häktesplatser tillgängliga, 260 fler. Medelbeläggningen var 99 procent. [7] Uppgifterna är hämtade Skolverket. Av de elever som började gymnasiet 1991, hade 90% avgångsbetyg fyra år senare (läsåret 1994/95). De gick i linjegymnasiet, d v s vissa i bara två år. Av de elever som började gymnasiet 1999, hade 74% avslutat utbildningen fyra år senare. (Tabell 4.5.A i Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, del 1 avseende 2003). Se http://www.skolverket.se/fakta/statistik/sos/sos041/index.shtml [8] Uppgifterna är hämtade Skolverket. Andelen lärare med pedagogisk utbildning var läsåret 1993/94 94% i grundskolan (tabell 1.10.A i Skolan i siffror 1995, del 1) och 92% i gymnasiet (tabell 4.6.A). Andelen lärare med pedagogisk utbildning var läsåret 2003/04 80 % i grundskolan. Tabell 3.8 i Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, del 1, avseende 2003) Motsvarande siffra för gymnasiet: 77% (Tabell 6.5.A). Se http://www.skolverket.se/fakta/statistik/sos/sos041/index.shtml [9]Uppgiften är hämtad från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökning (AKU). Arbetslösheten 1994 (16-64 år) var totalt 8 procent. Bland utrikes födda var den 15 procent – 90 procent högre. Arbetslösheten 2003 (16-64 år) (helåret 2003 är senaste data som finns tillgängligt)var totalt 5 procent. Bland utrikes födda var den 11 procent – 120 procent högre. Se http://www.scb.se/templates/Product____23262.asp [10] Uppgifterna är hämtade Skolverket, officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning). Elever med utländsk bakgrund som fått slutbetyg läsåret 2002/03 (den mest aktuella statistik som finns tillgänglig): kvinnor 69 procent, män 57 procent, snitt 63 procent. Dessa siffror kan jämföras med statistik från läsåret 95/96 (elever med utländsk bakgrund fanns inte som en variabel innan dess). Skillnaden i andel elever med utländsk bakgrund som fullföljde gymnasieutbildningen läsåret 95/96 och 2002/2003 är slående, och då särskilt bland de manliga eleverna – minskningen är nästan 20% . Elever med utländsk bakgrund som fått slutbetyg läsåret 95/96: kvinnor 75,5 procent, män 74,5 procent, totalt 75 procent. Se http://www.skolverket.se/fakta/statistik/sos/sos041/index.shtml [11] Uppgifterna är hämtade från SCB:s statistikdatabaser samt från Valmyndigheten. Statistik visar att valdeltagandet (i kommunala val) bland utländska medborgare konstant sjunkit sedan 1975, då utländska medborgare som varit bosatta i Sverige minst tre år fick rösträtt i kommunala val. Det politiska valdeltagandet har alltid varit ett viktigt mål för invandrarpolitiken.
Valdeltagandet i kommunala val 1994, rikssnitt, totalt 84 procent, bland utländska medborgare 40 procent. Valdeltagandet i kommunala val 2002, rikssnitt, totalt 78 procent, bland utländska medborgare 35 procent. Se www.scb.se och www.val.se [12] Uppgifterna är hämtad från Riksförsäkringsverket. Se bland annat RFV:s statistik om sjuktalens utveckling sedan 1955. 1994 var sjuktalet 13,6 i genomsnitt för kvinnor och män. 2003, senast tillgängliga helårsdata, var sjuktalet i genomsnitt 20,4 för kvinnor och män.
Antalet allmänläkare år 1994, se SOU 2001:49. Det aktuella antalet enligt Landstingsförbundet är 4 000 och enligt Familjemedicinska institutets aktuella genomgång knappt 3 500. Ökningen 1991 till 1994, se rapport från Riksdagens revisorer, 1997/98:5, Primärvårdens resurser.
Den borgerliga regeringens nationella vårdgaranti stadfästes i överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet i Dagmaröverenskommelsen för 1992, se Regeringens skrivelse 1990/91:97. Beslutet att upphäva vårdgarantin beskrivs i Regeringens skrivelse 1996/97:66. [15] Uppgiften är hämtad från SCB:s lönestatistik, tabell 13 b, Kvinnors lön i procent av mäns 1992 – 2002, alla sektorer. 1992 var kvinnors lön 84 procent av mäns. 2002, senaste tillgängliga statistik var kvinnors lön 83 procent av mäns. Se www.scb.se |