Lars Leijonborgs nyhetsbrev 10-2008

Lars Leijonborgs nyhetsbrev 10-2008                     

 

Just nu arbetar jag intensivt med att få färdigt forsknings- och innovationspropositionen. Det faktum att den hanteras parallellt med finanskrisen har givit upphov till en del förseningar, men i bästa fall läggs den till riksdagen nästa vecka, som planerat. Det kanske skickar fel signal att mitt i dessa processer medverka i ett underhållningsprogram, men jag tyckte ”Snacka om nyheter”, som numera går i Kanal 5 och Kanal 9, var av ett slag att det kunde motivera en timmes avbrott i det ordinarie arbetet. Jag noterar att Expressens recensent var bekymrad över att de professionella komikerna inte riktigt matchade min slagfärdighet.

                     

Finanskrisen präglar regeringens arbete

Finanskrisen är naturligtvis den allt överskuggande frågan i regeringens arbete. Den har blivit längre och djupare än många bedömare trodde i våras. I ett nyhetsbrev i februari skrev jag om den avgörande frågan huruvida Asien skulle dras med i fallet eller inte – ”om ett halvår har vi kanske svaret”. Det halvåret har nu gått och mer därtill men sanningen är att det fortfarande står och väger. Börserna i Asien rasade visserligen förra veckan men de flesta menar ändå att motståndskraften i de reala ekonomierna där borta är betydande. Just nu håller världen andan och följer reaktionerna på helgens räddningsaktioner från det politiska systemet i form av IMF och euroländernas toppmöte. Så här långt ser det ju bra ut. Alla längtar efter att få ta itu med det långvariga arbetet med att städa upp efter den här krisen. Det jobbet kommer att ta åratal. Och även om det är svårt är det viktigt att mitt i krisen tänka långsiktigt och satsa framåt.

 

Vi slutspurtar med forskningspropositionen

I det perspektivet kan man se arbetet med forskningspropositionen. Det känns viktigare än någonsin att den blir bra. I en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags berättade jag om ett viktigt inslag i den – något vi kallar strategiska satsningar. Här kan du läsa den artikeln.

 

Teknikdelegationen tillsatt

Och i samma perspektiv är det viktigt att vi får igång kampanjen för att locka fler till ingenjörsyrket. Kortsiktigt kanske det verkar konstigt, när ingenjörer sägs upp från Volvo, men då är det viktigt att komma ihåg: alla kriser går över, också den här. Jag har ju flera gånger skrivit om Teknikdelegationen, som ska arbeta för att öka ungdomars intresse för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och IT. Nu är hela delegationen tillsatt, 15 personer, allt från studenter till tunga företrädare för industri och akademi. Många har hört av sig och föreslagit intressanta namn, och vi har tyvärr bara kunnat ta med en bråkdel av dem i själva delegationen. I delegationens uppdrag ingår också att samverka i en bredare krets, så jag hoppas att många av dem vi tvingats säga nej till kan få bidra ändå på andra sätt. Du kan läsa vilka som ingår i Teknikdelegationen här.

 

Socialdemokraternas budget för högskola och forskning

Häromdagen presenterade oppositionen sina budgetalternativ. Jag noterar att socialdemokraterna föreslår en miljard mer per år till forskning än vi i Alliansen – och att ordet forskning nämns inte mindre än 116 gånger i deras budgetmotion. Det känns något patetiskt - när de själva regerade fick ju forskning ständigt stå tillbaka. ”Min” forskningsproposition innebär mer nya pengar till forskning på fyra år än de lyckades tillföra på 12 år. Att ha mycket pengar i opposition känns med S historia på det här området inte särskilt trovärdigt.

 

Även på en annan punkt kan jag överträffa socialdemokraterna direkt. De föreslår 3 700 nya platser på högskolan – en siffra jag kan fyrdubbla till 14 000. För så många högskoleplatser finns nämligen redan tillgängliga, men det finns inga sökande som vill ha dem. I helgen gjorde vi därför en omfördelning till Göteborg, för på Chalmers och Göteborgs universitet finns det mycket få lediga platser. Och självfallet är det viktigt att människor som inte hittar ett nytt jobb i en lågkonjunktur utnyttjar tiden till att skaffa sig ny kunskap.

 

Rankningar driver kvalitet

Förra veckan publicerade tidningen Fokus en intervju med mig. Temat för numret var en rankning av Sveriges högskolor, och jag tillfrågades om min syn på det (det gillar jag – men det har jag ju skrivit om flera gånger redan i tidigare nyhetsbrev) och om kvalitetsbaserad resursfördelning, som vi ju arbetar med att införa.

 

Rubriken ”Jag vill inte offra eliten” blev lite märklig – den som läser texten ser att jag säger ”Jag vill inte offra excellensen” och det är inte samma sak. Men på det hela taget tycker jag att artikeln är god läsning för den som vill veta mer om vad vi sysslar med på högskoleområdet. Du kan läsa intervjun här

 

Pluralismen viktig

I dagarna har jag också blivit intervjuad i Svenska Dagbladet om en viktig reform, en så kallad återställare, som vi kommer att presentera närmare i forskningspropositionen. När den förra borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna var det inte möjligt att ge tillbaka de pengar som företagen fått betala in. Vår lösning då (jag var i hög grad inblandad i det arbetet) var att avsätta en stor del av löntagarfondernas pengar till oberoende forskningsstiftelser.

 

Det där med att stiftelserna skulle vara oberoende var dock inget som socialdemokraterna var särskilt förtjusta i. Genom Carl Thams forskningsproposition 1996 bestämde man att samtliga ledamöter i stiftelsernas styrelser skulle utses av regeringen. Nu kommer vi att återställa stiftelsernas oberoende. Detta är ytterligare ett led i vårt omfattande reformarbete för frihet och kvalitet i högskolan.

 

Du kan läsaSvD-intervjun här PJ Anders Linder skriver också om intervjun på sin blogg som du kan läsa här.

 

Med liberala hälsningar, 

Lars Leijonborg