Lars Leijonborgs nyhetsbrev 5 -2009

De gångna veckorna har för min del varit hektiska men spännande. Vi har slutit ett betydelsefullt avtal med Danmark om finansieringen av forskningsanläggningen ESS. Studiesociala kommittén har lagt fram sitt slutbetänkande, och jag har presenterat en proposition internationalisering av högskolan, som innehåller viktiga förslag till förbättringar. Det har också kommit en intressant dom gällande fördelning av studieplatser vid lika meriter som jag vill utveckla resonemanget kring. 

Slutspurt i ESS-kampanjen – Danmark betalar 12,5 procent

Som jag har tagit upp i tidigare nyhetsbrev pågår just nu slutspurten i processen där placeringen av den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, ska avgöras.

 

Jag reser själv intensivt runt i Europa för att få stöd för det svenska alternativet. De senaste veckorna har jag varit i London, Bryssel, Oslo, Rom och Köpenhamn i det syftet. Den allmänna känslan är att de flesta tycker att Lund är det bästa alternativet ur ett rent vetenskapligt perspektiv. Det största hotet känns just nu inte som våra medtävlare Spanien och Ungern, utan att det inte blir något beslut alls. Därför är jag mycket glad över att det tjeckiska ordförandeskapet sagt att man ska driva på för ett beslut under våren. Den 4 maj samlas alla EU:s forskningsministrar till informellt ministerråd i Prag. ESS är formellt ingen EU-fråga, men eftersom vi alla ändå är på samma konferensanläggning har tjeckerna bjudit in till ett möte där man hoppas kunna fatta beslut om placeringen av ESS.

 

En viktig pusselbit i slutspurten av kampanjen är finansieringen. ESS kommer att kosta cirka 13 miljarder svenska kronor. Sverige har erbjudit sig att betala 30 procent. Ett av de andra kandidatländerna, Spanien, har lagt ett bud på 50 procent. För att kunna matcha det har vi planerat att genom ett nordiskt-baltiskt konsortium komma upp till 50 procent.
Det var därför mycket välkommet att den danske vetenskapsministern Helge Sander och jag i slutet av förra veckan kunde underteckna en avsiktsförklaring som innebär att Danmark står för 12,5 procent av finansieringen. Danmark har naturligtvis ett intresse av att ESS hamnar i Lund, eftersom det kommer att medföra eftertraktade utländska investeringar, en förstärkning av forskningsmiljön och ett generellt uppsving för Öresundsregionen.

 

Vår förhoppning är nu att inom kort ha klart överenskommelser med andra nordiska och baltiska länder som har visat intresse av att medfinansiera bygget, så att vi kan nå upp till målet om 50 procent i god tid innan mötet i maj.

 

ESS Scandinavia, som vårt alternativ kallas, har precis lanserat en helt ny hemsida. Besök gärna den.

Läs mer om överenskommelsen med Danmarkhär. 

 

31 mars tog jag emot slutbetänkandet från den kommitté som sedan 2007 arbetat med förslag till reformer av studiemedelssystemet. Vissa av kommitténs förslag hade redan hunnit läcka ut i media och orsakat väldiga reaktioner på somliga håll – särskilt förslaget om att förkorta den ordinarie studiemedelstiden från sex till fyra år. Att betänkandet också föreslår en förlängning av den möjliga studiemedelstiden till sju år totalt och en höjning av taket i fribeloppet uppmärksammades inte lika mycket.

 

Kommittén föreslår också att studiemedlet höjs med 400 kronor i månaden. I rapporteringen efteråt framstår jag som en dysterkvist som inte på stående fot lovade att följa det förslaget. Sanningen är att jag inte får lova några reformer överhuvudtaget innan regeringen har förhandlat budgeten för nästa år, vilket sker i augusti. Med tanke på det dystra läget i statsfinanserna måste jag vara försiktig och inte utlova något med säkerhet.

 

Utredningen ska nu remissbehandlas och jag ser mycket framemot att se vad remissinstanserna har för synpunkter. Jag räknar med att lägga fram en proposition om reformer i studiemedelssystemet till hösten.

 

Läs hela studiesociala kommitténs förslag här. 

 

I början av april lades en viktig proposition fram om ökad internationalisering av den högre utbildningen. I propositionen, ”Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid”, lägger vi fram satsningar på bland annat studentutbyten med länder med framväxande ekonomier utanför Europa, lärarutbyten och marknadsföring av svensk högre utbildning och forskning i andra länder.

 

Internationaliseringssträvandena för den svenska högskolan och forskningen är viktiga av flera skäl. En lagom blandning av samarbete och konkurrens med framgångsrika utländska lärosäten stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor, vilket är avgörande för Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation.

 

Uppsala tingsrätt fällde i slutet av mars Statens Lantbruksuniversitet, SLU, för olaglig könsdiskriminering. 44 kvinnliga studenter förde en grupptalan mot universitetet, som hade tillämpat en urvalsmetod vid intagningen till den mycket eftertraktade veterinärutbildningen vilken rätten fann innebära strukturell diskriminering av kvinnor och bryta mot likabehandlingslagen.

 

Som statsråd får jag inte uttala mig om domen som sådan, men själv grundfrågan har jag funderat på ett tag och jag har landat i att systemet måste göras om.

 

För att mycket kort försöka förklara detta mycket komplicerade ärende är det så att högskolor har ett uppdrag från regeringen att jobba för jämställdhet i sina utbildningar. Ett verktyg de har möjlighet att ta till är att i antagningssystemet låta den dator som gör urvalet ägna sig åt positiv särbehandling. Om två personer har lika meriter ska det underrepresenterade könet ha förtur. Det finns fall där systemet fungerar bra och utfallet har allmän acceptans, men när det tillämpas på attraktiva utbildningar blir det ofta helt fel.

 

Det finns ett fåtal utbildningar där det krävs högsta betyg för att komma in. Det är utbildningarna till läkare, tandläkare, veterinär och psykolog som är så populära att det finns mängder med sökande som har högsta betyg. De allra flesta högskolor väljer då att använda sig av lottning. Det som blir fel är när man kombinerar lottning med positiv särbehandling. Det är en väldig majoritet med tjejer med högsta betyg som söker till de här utbildningarna. Eftersom systemet strävar efter jämn könsfördelning dras det alltså fler lotter ur ”man-tomobolan” än ur ”kvinno-tombolan” trots att det från början ligger betydligt fler i den senare.

 

Många tycker att detta är orättvist och jag kan förstå det. Det sänder signalen till unga, duktiga tjejer att det inte lönar sig att plugga i gymnasiet, för man blir ändå bortsorterad och bortlottad när man söker till högskolan.

 

Jag kommer snart att presentera ett förslag på hur vi ska komma bort från det här problemet. Vi har dock inte landat i exakt vilken modell vi ska använda.

 

Till sist vill jag önska er alla en vilsam och härlig påsk.

 

Med liberala hälsningar

 

Lars Leijonborg