Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit hur Sverige ska anta EU:s så kallade Gästforskardirektiv. Syftet med direktivet är att underlätta för forskare från länder utanför EU att resa in, vistas i och röra sig i unionen och att EU på så sätt ska locka fler forskare från resten av världen.
Även om Sverige redan har ett i stort sett fungerande system innebär direktivet vissa ändringar i lagstiftningen. Det nya direktivet innebär ett trestegsförfarande:
-
1. För att kunna ta emot en gästforskare krävs att forsknings¬huvudmannen är godkänd av behörig myndighet. Regeringen föreslår att Högskoleverket får denna uppgift.
2. Forskningshuvudmannen (ett lärosäte eller forskningsinstitut) och gästforskaren ska ingå ett mottagningsavtal som specificerar forskningsprojektet och vissa andra frågor som bland annat rör gästforskarens anställning.
3. Mottagningsavtalet ska utgöra underlag för gästforskarens ansökan om uppehållstillstånd.
- Den stora vinsten för Sverige med Gästforskardirektivet är indirekt. Vi hade själva inte behövt något nytt system, men genom att gästforskare stött på problem i flera andra EU-länder är det bra att forskarutbyte underlättas. Om forskare från till exempel Kina och USA vill verka i något land i Europa kan det ha positiva effekter också för svenska forskare. Ett utbyte av kunskap och idéer mellan individer och länder berikar forskningen och därför är det mycket bra att EU nu får gemensamma regler för hur gästforskare ska kunna verka inom unionen, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
Reglerna om det nya förfarandet föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.