Pressmeddelande 28 augusti 2008 utbildningsdepartementet
Storsatsning på svensk forskning
För att möta Sveriges utmaningar kommer alliansregeringen i samband med höstens budgetproposition att lägga fram nya förslag som både innebär en förstärkning av jobbpolitiken, stärker Sveriges framtida tillväxtmöjligheter och förbättrar välfärden.
I dag presenterar partiledarna i Allians för Sverige huvuddragen i regeringens kommande forskningssatsning.
Forskning är en oundgänglig del av mänsklig kultur. Kunskapstillväxt och strävan efter förklaring har ett egenvärde. Förutsättningarna för forskning har också stor påverkan på Sveriges framtida möjligheter. Goda villkor för forskning öppnar för innovationer, bidrar till tillväxt och fördjupar kunskapen om omvärlden. Det betonar vikten av satsningar som fokuserar på forskning av hög kvalitet, som är innovativ och internationellt konkurrenskraftig.
Regeringens politik är framtidsinriktad. Forskningssatsningen är en del i en större helhet som långsiktigt stärker Sverige som framgångsrik industri- och tjänstenation, men också som välfärdssamhälle.
Regeringen kommer att föreslå satsningar på forskning och innovation som innebär att det statliga stödet från och med 2009 successivt ökar för att 2012 nå en permanent förstärkning om fem miljarder kronor. Genom att den största förstärkningen sker redan första året blir det totala resurstillskottet för fyraårsperioden närmare 15 miljarder kronor.
Arbetet med forsknings- och innovationspropositionen leds av forskningsminister Lars Leijonborg, som finns tillgänglig för att besvara ytterligare frågor.
Satsning för framtiden
Detta är det enskilt största resurstillskottet någonsin till svensk forskning. Bakgrunden är två centrala insikter:
- I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken.
- Mänsklighetens största utmaningar - som växthuseffekten, energikrisen, vattenbristen, den utbredda fattigdomen i delar av världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna internationella konflikter och risker för pandemier - kan inte hanteras på ett framgångsrikt sätt utan ny kunskap.
Det största resurstillskottet någonsin till svensk forskning
Förstärkningen av resurserna till forskning blir en av de största reformerna regeringen gör under mandatperioden.
- Bara tillskottet det enskilda året 2009 är större än hela den förstärkning som senaste socialdemokratiska forskningspropositionen innebar.
- Omfattningen av den nu aktuella satsningen framgår också av att den är större än summan av alla forskningspropositionerna under perioden 1994-2006.
För att möjliggöra en jämförelse med tidigare mandatperioder följer nedan en sammanställning av permanenta förstärkningar av resurserna till forskning i forskningspropositioner och tillhörande budgetpropositioner.
Se diagram i bifogad pdf-fil: Nivån på permanenta förstärkningar de senaste fyra forskningspropositionerna (periodens sista år).
Om jämförelsen istället gäller de totala resurser som varje forsknings¬politisk proposition och tillhörande budgetproposition tillfört svensk forskning blir bilden ännu tydligare. Ett skäl till detta är att alliansregeringens satsning innebär en stor permanent förstärkning av resurserna redan från första året av perioden.
Se diagram i bifogad pdf-fil: Totalt tillförda resurser i forskningsproposition och tillhörande budgetproposition per period.
Medicin, teknik och klimat prioriterade områden
De beloppsmässigt största ökningarna går till forskningsområdena medicin, teknik och klimat.
Den största resursökningen går som direkta anslag till universitet och högskolor, men även forskningsråden och Vinnova får betydande anslagshöjningar.
Se tabell i bifogad pdf-fil: Permanenta förstärkningar i miljoner kronor per år och område
Tre kriterier har varit vägledande när regeringen prioriterat de strategiska områdena:
1. Forskning som kan medverka till att finna lösningar på angelägna globala problem och utmaningar, såsom arbete mot klimatförändringar, kampen mot svåra sjukdomar och andra hälsoutmaningar samt omställning av energisystemen. Det är till exempel uppenbart att kampen mot växthuseffekten underlättas av teknologiska genombrott.
2. Områden där Sverige redan har forskning av världsklass. Inom samtliga prioriterade områden finns forskare och forskargrupper som håller världsklass.
3. Områden där det finns företag i Sverige som bedriver egen forskning och utveckling, och där statens insatser stärker näringslivets och Sveriges utveckling och konkurrenskraft.
Exempel på forskningsprojekt som på detta sätt får mer stöd är kampen mot stora folksjukdomar som Alzheimers och cancer, nya kommunikationslösningar i skärningspunkten mellan mobilt bredband och IT samt nya energilösningar för mindre koldioxidutsläpp, ökad energieffektivitet och förnyelsebara energislag.
Även humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning får ökade anslag.
Ett uttalat syfte med satsningarna i propositionen är att i Sverige skapa och stärka forskningsmiljöer av absolut världsklass.
Innovation viktigt tema
Innovation utgör ett viktigt tema i den kommande propositionen. Det tar sig uttryck dels i utformningen av ett antal nya former och instrument för det svenska forskningssystemet, dels genom att ett antal specifika innovationsfrågor av betydelse för näringslivets och samhällets utveckling behandlas.
Ytterligare detaljer i satsningen kommer senare, dels i samband med budgetpropositionen i september och dels när den forsknings- och innovationspolitiska propositionen presenteras i oktober.
Utökad grundforskning stimulerar näringslivets FoU-investeringar
De samlade FoU-satsningarna i Sverige - alltså inklusive näringslivets utgifter för dessa ändamål - har länge legat mycket högt i internationell jämförelse, omkring fyra procent av BNP.
Alliansen framhöll före valet det samband som finns mellan stora forskningsinvesteringar av företag som Ericsson, AstraZeneca, Volvo etc och statens satsningar. Företagens FoU är starkt beroende av en välfinansierad grundforskning i statlig regi. Det är orealistiskt att tro att dessa och andra företag skulle fortsätta att lägga stora forskningsinvesteringar i Sverige om det inte görs matchande satsningar i högkvalitativ akademisk forskning.
Med det förslag som nu läggs fast för svensk forskning ökar Sveriges förmåga att konkurrera om forskningsinvesteringar högst påtagligt. Till den bilden hör också regeringens arbete för att få den stora forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) förlagd till Lund.
Internationell jämförelse
Även i internationell jämförelse framstår det nu presenterade programmet som betydande. Man får gå till länder i Asien, till exempel Kina och Singapore, för att finna större beslutade procentuella ökningar.
Även om många EU-länder uttryckt ambitionen att nå enprocentmålet i enlighet med Lissabon-strategin har få länder fattat budgetmässigt bindande beslut som skulle leda dit.
Kontakt:
Eva-Marie Byberg
Pressekreterare hos Lars Leijonborg
08-405 38 77
070-772 74 47