Pressmeddelande 10 oktober 2008 utbildningsdepartementet
"Strategiska satsningar" nytt grepp i forskningspolitiken
I forskningspropositionen, som läggs fram senare i oktober, introduceras ett nytt inslag i svensk forskningsfinansiering. Det kallas "strategiska satsningar" och syftar till att bygga upp forskningsmiljöer av världsklass på ett antal områden som är viktiga för det svenska samhället eller den svenska industrin.
Av de totalt fem nya miljarderna som tillförs forskningen i propositionen går 1,8 miljarder till de strategiska områdena. Det rör sig bland annat om satsningar på nanoteknik, stamcellsforskning och molekylär biovetenskap.
Det statliga stödet till grundforskning har sedan 1940-talet gått två olika vägar: genom anslag direkt till universitet och högskolor (fakultetsmedel) och genom anslag via forskningsråd (rådsmedel). De strategiska satsningarna kommer att fördelas efter vetenskaplig granskning på samma sätt som rådsmedlen men ha en långsiktighet och storlek som gör att de för lärosätena snarare liknar fakultetsanslagen. Syftet är alltså att möjliggöra för universitet och högskolor att bygga upp forskningscentra av mycket hög internationell kvalitet.
- Detta är den största förändringen av finansieringssystemet på över 60 år. Vi måste kraftsamla på ett antal forskningsområden - både för att lösa några av mänsklighetens stora utmaningar och för att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger forskningsminister Lars Leijonborg.
De strategiska satsningarna sker på ett tjugotal strategiska områden som regeringen valt ut efter en dialog med vetenskapssamhället utifrån tre kriterier.
- Forskningen ska avse viktiga samhällsproblem, globalt eller nationellt.
- Sverige ska redan ha - eller i varje fall ha goda förutsättningar att få - forskningsmiljöer av världsklass på området.
- Det ska finnas avnämare, i första hand företag, i Sverige som kan dra nytta av att denna toppforskning finns här.
De allra flesta av de tjugo forskningsfälten som valts ut ligger inom områdena medicin, teknik och klimat. Några finns också inom humaniora och samhällsvetenskap. Den kompletta listan på de omkring tjugo strategiska områdena redovisas i forskningspropositionen senare i oktober.
- Jag är väldigt nöjd med att vi gör en historisk stor satsning på forskning men bara mer pengar räcker inte om stora systemfel lämnas olösta. Fragmentisering, korta anslagsperioder och brister i fråga om utrustning är problem jag ofta möter när jag träffar forskare. Att vi nu introducerar denna nya form av finansiering kommer att förändra situationen i de avseendena radikalt för ett antal svenska forskare, säger Lars Leijonborg.
Kontakt:
Eva-Marie Byberg
Pressekreterare hos Lars Leijonborg
070-772 74 47