Pressmeddelande från folkpartiet liberalerna 2006-07-22
Folkpartiet:
Vassare socialtjänst ska ge barn och ungdomar bättre stöd
Folkpartiet föreslog i en rapport på lördagen en barn- och ungdomsvård med större resurser, fler jour- och fältarbetare, fler vårdplatser, större befogenheter, fler män och kortare väntetider. Åtgärderna beräknas sammantaget kosta omkring 250 miljoner kronor per år.
- Rädda Barnen och snart sagt alla andra som sysslar med barn- och ungdomsfrågor har länge efterlyst större insatser för utsatta barn och ungdomar på glid. Det här är vårt svar. Jag hoppas att andra partier följer efter med ytterligare inspel. De uppmärksammade fallen av barnmisshandel den senaste tiden har skakat om svenska folket och jag tror det finns ett brett stöd för större insatser. Det sade folkpartiets partiledare Lars Leijonborg när han på lördagen i Marstrand presenterade rapporten ”Rusta upp barn och ungdomsvården”.
- Även om den stora majoriteten svenska barn och ungdomar har det bra och är friska måste vi våga se att antalet, som inte har det bra, är stort och växer. Försäljningen av antidepressiva medel till 15-19-åringar har ökat kraftigt. Utslagningen i skolan ökar. Antalet barn som utsätts för våld eller bevittnar våld i hemmet ökar. Problem med destruktiva beteenden som anorexi eller att skära sig växer, särskilt bland flickor. Den senaste statistiken tyder på att alkohol- och droganvändning bland unga planat ut eller minskat totalt sett men att drickandet i den grupp som dricker mest ökat ytterligare, avslutade Leijonborg.
Sammanfattning av folkpartiets förslag:
* Vi bedömer i likhet med bland andra Riksrevisionsverket och Rädda Barnen att barn- och ungdomsvården behöver större resurser. Folkpartiet för fram ett antal ett förslag med en helårseffekt på statens budget på omkring 250 miljoner kronor. Summan är finansierad i folkpartiets alternativbudget. Till det kommer en forskningssatsning på 100 miljoner kronor, som folkpartiet finansierat i särskild ordning.
* Det behövs fler jour- och fältarbetare. Det personalbehov vi i första hand vill peka på är fler socialarbetare som snabbt kan vara på plats i akuta situationer och finnas till hands i utsatta miljöer. Socialtjänsten får inte bara vara en utredningsavdelning på kontorstid utan måste i högre grad bli en insatsorganisation som finns på de platser och på de tider där sociala problem uppstår. Det är tänkvärt att en stor majoritet av närpolischeferna i utsatta områden i en enkät uttrycker en önskan om mer samarbete med fältassistenter och att hela 27 procent säger att det saknas fältassistenter i området.
* Det behövs en stor satsning för att få fram fler familjer som är redo att ta emot problemungdomar. Staten bör stödja en sådan rekryteringskampanj och skyndsamt klara ut de problem som föreligger för familjehemmen i socialförsäkringssystemet.
* Det är oacceptabelt att kommunala sparkrav gör att barn som behöver vård på behandlingshem inte får den vården. Staten bör ta över en större del av kostnaden - det ska gälla barn i alla kommuner, inte bara i femton, som regeringen nyligen föreslog.
* Återfallsfrekvensen bland ungdomar som döms till sluten ungdomsvård måste pressas ner. Vi vill garantera rätten till eftervård genom att den ingår i själva domen. Principen ska vara att en person som döms till en viss tids frihetsberövande ska genomgå en behandlingsplan med uppföljning under lika lång tid. Struntar man i behandlingen kan man frihetsberövas på nytt. På det sättet får socialtjänsten större möjligheter att sätta kraft bakom orden.
* Barn ska kunna ha egen kontakt med socialtjänsten. Socialtjänstlagen är inte skriven för barn som riskerar att misshandlas, giftas bort, könsstympas, bli sexuellt utnyttjade eller rent av mördas av sina föräldrar. Lagen borde ge utrymme för att socialtjänsten i undantagsfall kan utreda ett barn utan att en potentiellt farlig förälder får information. På motsvarande sätt ska barn kunna ha egen kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. BRIS vittnar om att barn inte vågar ta kontakt med socialtjänst och BUP av rädsla för att föräldrarna ska få reda på vad de berättar.
* Inför en månads vårdgaranti i barn- och ungdomspsykiatrin. Den som inte får vård inom en månad ska kunna vända sig till ett annat landsting eller en annan vårdgivare som är godkänd av ett landsting. Idag är väntetiderna över tre månader i en tredjedel av landstingen, enligt Barnombudsmannen. Väntetider på upp till ett år förekommer.
* Kvinnorna är i stor majoritet bland socialtjänstens anställda – nästan 80 procent av socialsekreterarna enligt SKTF. Och utvecklingen går inte åt det jämställda hållet. Av dem som tog socionomexamen 2005 var nästan 90 procent kvinnor. Den sneda könsfördelningen är inte oproblematisk, med tanke på att en stor del av ungdomarna socialtjänsten arbetar med saknar manliga förebilder. Både män och kvinnor behövs i socialt arbete med utsatta killar och tjejer.
____________________________________
__________________________________
Kontakt:
Monica Björklund
tf pressekreterare partiledarstaben (fp)
tel: 070-772 74 47
Helena Dyrssen
stabschef (fp)
tel: 070-529 23 35