Liberala milstopar 1860-2022

Liberal historia  1860 - 2022

1860 Den radikala studentföreningen Verdandi bildas i Uppsala. Förste ordförande blir Karl Staaff som efterträds av Henric Santesson, senare Nobelstiftelsens förste director
1884 Riksdagsman S A Hedin (1834-1905) motionerar 1884 om införande av allmän folkpensionering
1895 En liberal grupp i riksdagen som kallas Folkpartiet bildas 
1896 Karl Staaff (1860-1915) väljs till riksdagsman.
På samma lista inväljs Hjalmar Branting (s) 
1900 Folkpartiet går upp i Liberala samlingspartiet. Vid denna tidpunkt är endast riksdagsmän partimedlemmar. Valarbetet sköts av rösträttsföreningarnas medlemmar. Folkpartiets och liberalernas program är rösträttsvänligt.
1902 Frisinnade Landsföreningen bildas 22-24 februari.
Är avsett bli valorganisation till riksdagspartiet som fortsätter att heta Liberal medan landsföreningen, länsförbunden och lokalföreningarna kallas Frisinnade. 
1905 Karl Staaff (1860-1915) blir statsråd i den regering som upplöser unionen med Norge i Karlstad 1905. Staaffs medverkan avgör utgången
1905-06 .
1905 Trots Oscar II:s ogillande utses Karl Staaff till statsminister första gången. Staaff kämpar motsätter sig kunga- o. herremakt, är för allmän rösträtt och parlamentarism
1905 David Bergström (1858-1940), "rösträttsgeneral", statsråd två gånger, framstående valorganisatör
1909 Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur, blir 1913 ledamot av Svenska Akademien och får 1921 för första gången rösträtt till riksdagen. Selma Lagerlöf är fram till sin död medlem i folkpartiet
1911-14  Karl Staaff utses till statsminister igen. Parla-mentarismen blir en realitet. Staaff avgår sedan kung Gustaf V medverkat till borggårdstalet 1914
1917-20 Liberalen Nils Edén (1871-1945) blir statsminister, Hjalmar Brantings (s) är finansminister 197-18, efterträds av skomakaren Fredrik Thorsson (s) i Ystad. Regeringen Edén genomför 1918 den rösträttsreform där kvinnor får rösträtt. Lag om åtta timmars arbetsdag införs
1920
Hjalmar Branting (s) blir för första gången statsminister efter valet 1920 
1921 Kerstin Hesselgren blir första kvinna i riksdagen. Selma Lagerlöf, Ellen Hagen, Elin Wägner, Emilia Broomé är bara några av de frisinnade kvinnor som engagerat sig i rösträttrörelsen
1923 Frisinnade landsföreningen splittras. En mindre grupp går ur partiorganisationen och bildar Sveriges liberala parti. Anledningen är en tvist om nykterhetsfrågans behandling i partiprogrammet.
Dessutom finns en spänning mellan stadsliberalism och landsbygdsfrisinne. 
1924-34 I och utanför riksdagen finns två liberala partier: Sveriges liberala parti får fyra mandat i andra kammaren, frisinnade landsföreningen cirka 30. Landsföreningens riksdagsgrupp kallas frisinnade folkpartiet, lett av C G Ekman. De båda partierna samverkar i regeringsställning
1926-28 C G Ekman statsminister i minoritetsregering
1930-32 C G Ekman åter statsminister i minoritetsregering
1932 C G Ekman tvingas avgå som statsminister, Felix Hamrin från Jönköping blir statsminister under tre månader 
1934 Folkpartiet bildas efter ett upprop genom sammanslagning av de frisinnade och liberala partierna samt ett par andra mindre grupper. Till ordförande väljs Gustaf Andersson i Rasjön
1934 2 december: FPU, folkpartiets ungdomsförbund, bildas. Ordförande blir Bertil Ohlin, professor 
1935 Gustaf Andersson i Rasjön ordförande i partiets riksdagsgrupp
1936 I Fri eller dirigerad ekonomi utvecklar Bertil Ohlin principerna för en socialt styrd marknadsekonomi. Mot den socialistiska tanken på en centraliserad planhushållning ställer Ohlin idén om ramhushållning, där företag och anställda får verka fritt inom av stat och kommun bestämda ramar. Behovet av sociala insatser betonas starkt.
1939-44 I samlingsregeringen ingår Gustaf Andersson i Rasjön samt Thorwald Bergquist från folkpartiet.
1944 Professor Bertil Ohlin (1899-1979) väljs till ordförande i folkpartiet, en post som han lämnar först efter 23 år
1944-45 Bertil Ohlin (fp) handelsminister i samlingsregeringen
1948 En serie framgångsval för folkpartiet börjar. Vid riksdagvalet 1948 - ett andrakammarval - mer än fördubblas riksdagsgruppen
1950- o. 60-talen Folkpartiet är det ledande oppositionspartiet. Folkpartiet driver på regeringen i frågor som konstitutionen (för enkammarriksdag) socialpolitiken, den ekonomiska politiken och bostadsfrågorna
1956 Folkpartiet når sin största valframgång, 23,8 procent
1957 Folkomröstning om ATP. Fp stödjer Linje III som får 35 procent
1957 Koalitionen Erlander/Hedlund (s+bf) spricker
1958 Stort fp-nederlag i extra riksdagsvalet den 1 juni 1958
1959 Riksdagen beslutar införa ATP-systemet. Riksdagsmannen Ture Königson (fp) lägger ner sin röst i huvudvoteringen och avgör därmed frågan till fördel för (s+k); röstar dock först på fp-förslaget som slås ut
1966 Stora fp-framgångar i kommunalvalet. Krav från folkpartiet på upplösning av första kammaren vilket skulle ge regeringsskifte
  
Liberal historia  1860 - 2022
1967 Sven Wedén från Eskilstuna väljs i Sundsvall till ny partiordförande 
1969 Gunnar Helén, docent, radioreporter och tidigare riksdagsman men just då landshövding i Växjö, väljs till ny ordförande för folkpartiet
1970 Folkpartiet går framåt i valet och får 16,2 procent 
1973 Kraftig valförlust för folkpartiet: 9,4 procent
1973 Frågan om sammanslagning med centerpartiet avvisas av centerpartiet vid det s.k. Uppsala möte hösten 1973
1974-75 Folkpartiet medverkar i Haga I- o II-uppgörelserna (konjunktur- och skatteöverenskommlsern) som kritiseras från många andra partier, främst (m)
1975 Per Ahlmark väljs till ny ordförande för folkpartiet
1976 Valframgång (fp) och medverkan i Fälldin I-regeringen. Per Ahlmark, Ola Ullsten, Jan-Erik Wikström, Ingemar Mundebo och Birgit Friggebo blir statsråd
1978 Per Ahlmark avgår som partiledare. Efterträds av Ola Ullsten
1978  Ministären Fälldin I faller sedan en energiöverenskommelse, "borrhålskompromissen", havererat.
1978 Ola Ullsten bildar ren fp-regering sedan Olof Palme (s) klargjort att hans parti väljer att lägga ned rösterna om en ren fp-regering bildas. Hans Blix blir utrikesminister 
1979 Valet ger liten fp-förlust. Ny trepartiregering bildas. Ola Ullsten (fp) blir utrikesminister
1980 Folkomröstning om kärnkraft 23 mars. Linje II som stöds av socialdemokraterna och fp (Hans Blix kampanjgeneral) får flest röster
1981 Överenskommelse s, c och fp om skattereform med marginalskatte på högst 50 procent för huvuddelen av inkomsttagarna och begränsning av de högsta inkomsttagarnas avdragsrätt leder till att (m) lämnar regeringen avgick. Centern och folkpartiet bildar mittenregering (Fälldin III)
1982 Folkpartiet får vidkännas kraftig valförlust: 5,9 procent. Efter sex år i regeringen lämnar folkpartiet denna. Ola Ullsten, Jan-Erik Wikström och Birgit Friggebo har varit statsråd hela tiden, sammanlagt fem regeringar. Olof Palme (s) åter statsminister
1983  Extra landsmöte men Ola Ullsten kvar som partiledare
1983 1 oktober: Bengt Westerberg efterträder Ullsten
1985 Folkpartiet ökar från 5,9 till 14,3 procent i valet: Westerbergeffekten
1988 Folkpartiet får 12,4 procent i riksdagsvalet. Valet trots det en besvikelse. Fp-ledaren sägs av Sten Andersson (s) ha en "felprogrammerad hjärna"
1989 Den stora skattereformen (s+fp)
1990 Landsmötet beslutar ändra partinamnet till Folkpartiet liberalerna
1991 Folkpartiet får bara 9,2 procent i riksdagsvalet men fyra liberala statsråd i Bildt-regeringen: Bengt Westerberg, Anne Wibble (1943-2000), Bo Könberg, Birgit Friggebo
1993 Eva Eriksson, Tidaholm, blir ny 1:a vice ordförande efter Birgit Friggebo, vid landsmötet detta år
1994 Folkpartiet får 7,2 procent i valet (26 mandat). Bengt Westerberg beslutar avgå som fp-ledare
1994 13 november: Folkomröstning om EU-medlemskap, folkpartiet pläderar för ett Ja till Europa
1995 Maria Leissner väljs den 4 febuari till partiledare efter voteringsseger med bara två röster mot Anne Wibble. Bo Könberg också kandidat men bortröstad i första voteringen 
1995 EU-parlamentsval. Folkpartiet får 4,8 procent, Hadar Cars, Stockholm, blir folkpartiets ende EU-parlamentariker
1997 Lars Leijonborg väljs den 15 mars till ny partiledare efter Maria Leissner som beslutat avgå
1997 Landsmöte i Göteborg. Folkpartiet antar nytt partiprogram
1998 Riksdagsvalet en ny tillbakagång: 4,7 procent. Folkpartiet från 17 riksdagsledamöter 
1999 EU-parlamentsval 13 juni: folkpartiet får 13.9 procent. Marit Paulsen, Yttermalung, Cecilia Malmström, Göteborg och Olle Schmidt, Malmö blir EU-parlamentariker 
1999 Landsmöte i Stockholm.
2001 18-21 oktober landsmöte i Lund.  Jan Björklund, 1:e vice ordf, Marit Paulsen. andre vice ordförande
2002 15 september: Folkpartiet får 13,3 procent i valet. Lars Leijonborg utses till Leijonkungen
2003 Folkomröstning om EMU: Klart nej. Sorgligt: Anna Lindh (s) mördas
2004 EU-parlamentsval. Fp får två platser av 19: Cecilia Malmström, Göteborg, och Maria Carlshamre, Stockholm
2005 18-21 augusti: Landsmöte (fp) i Göteborg
2006 Riksdagsval 17 september. Regeringsskifte. Folkpartiet förlorar 20 mandat och får 28.
 6 okt: Ministären Fredrik Reinfeldt tillträder. Folkpartiet får fyra ministrar, Lars Leijonborg, Jan Björklund, Cecilia Malmström och Nyamko Sabuni.
2007 Lars Leijonborg avgår som partiledare och efterträds vid landsmötet i Västerås 6-9 september den 7 september av skolminister Jan Björklund. Björklund blir den 10 september utbildningsminister och Leijonborg högskole- och forskningsminister
2009 EU-parlamentsval den 7  juni - folkpartiet får 13,7 procent och tre av de arton svenska mandaten: Marit Paulsen, Yttermalung, Olle Schmidt, Malmö, och Cecilia Wikström, Uppsala
2009 Riksdagsledamoten Tobias Krantz efterträder Lars Leijonborg som högskoleminister.
2009 Landsmöte i Växjö 19-21 november
2010 Riksdagsval 19 september
2014 Riksdagsval i september
2018 Riksdagsval i september
2022 Riksdagsval i september