Publicerad i Smålandsposten 2009-11-20
Den fria akademin
Idag inleds Folkpartiets landsmöte i Växjö. Hur Sverige ska agera i det nya globala ekonomiska landskapet är ett viktigt tema under de fyra landsmötesdagarna. Jag är övertygad om att en svensk högskola i världsklass är av avgörande betydelse för att vi ska kunna anta den globala utmaningen. När jag idag talar på Växjö universitet kommer frågan om hur det målet ska nås att stå i centrum.
I ett väsentligt avseende visar Växjö vägen. 1 januari 2010 skapas det nya Linnéuniversitetet när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar går samman. Genom att koncentrera resurser, utöka specialiseringen och att arbeta för mer samverkan bereder vi väg för ett forskarsamhälle i världsklass. Det är den första sammanslagning som i praktiken skett mellan svenska högre lärosäten. Linnéuniversitetet kraftsamlar och fokuserar. Det bör, på frivillig väg, kunna ske på fler platser i Sverige.
I den forskningsproposition som regeringen presenterade hösten 2008 gjordes det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin. En ökning av anslagen görs med fem miljarder kronor med successiv upptrappning under åren 2009-2012. Slår man ihop de offentliga och privata satsningarna på forskning och utveckling i Sverige når de nästan fyra procent av BNP, vilket i OECD:s statistik bara överträffas av Israel.
Det ger en bild av hur prioriterad den högre utbildningen och forskningen är för oss och på vilket sätt vi tror att globaliseringen måste mötas. Mänsklighetens största utmaningar – som växthuseffekten, energikrisen eller den utbredda fattigdomen i världen – kan bara hanteras genom ny kunskap. Vi har inte råd att backa in i framtiden. En regering som tar ansvar måste prioritera. Vi prioriterar kunskap.
I detta ingår förutom utökade anslag till universitet och högskolor även strategiska medel till forskning som kan medverka till att finna lösningar på globala problem, till områden där vi redan är i världsklass och till områden där statens insatser kan förstärka den forskning som företag bedriver. Genom sammanslagningar koncentreras resurser, inte minst genom kunskapskluster som samlar företag och industrier runt enskilda lärosäten. I dessa kreativa miljöer ökar möjligheterna till både ett förbättrat innovationsklimat – där forskningsresultat kan kommersialiseras och skapa jobb – och vässad spetskompetens.
Och framöver kommer konkurrensen mellan de högre lärosätena om offentliga (och privata) resurser sannolikt att bli tuffare. Konkurrens sporrar till kvalitet och kreativitet. Lärosätenas framtid kommer i allt högre grad att ligga i lärosätenas egna händer. Att skapa en slagkraftig organisation kommer att utgöra ett än mer naturligt inslag i universitetens och högskolornas strategier.
Det är glädjande att se att även studenterna har uppmärksammat nykomlingen. Inför våren inkom fler ansökningar till Linnéuniversitetet än antalet som sökte till Växjö universitet och Kalmar högskola tillsammans. Regeringen har också tilldelat Linnéuniversitetet 300 extra platser för att möta efterfrågan. Det skulle vi inte ha gjort om vi inte trodde att det nya lärosätet hade klarat av att genomföra utökningen med bibehållen kvalitet. Satsningen på att bygga ut högskolan får inte innebära en fortsättning av den socialdemokratiska regeringens utbildningsfabrik. I den liberala visionen om den fria akademin är kvalitet och akademisk frihet bärande principer.
Tobias Krantz (FP)
Högskole- och forskningsminister