Forskningen ska bli till guld

I dag beslutar regeringen om medel till innovationskontor vid åtta högre lärosäten i Sverige. Ett av dem är Mittuniversitetet som tilldelas 5 miljoner kronor för att inrätta ett kontor vars syfte är att skapa bättre förutsättningar att omvandla forskning till kommersiella tjänster och produkter. Satsningarna på innovationskontor aviserades i regeringens forsknings- och innovationsproposition förra året. Nu förverkligas planerna från 1 januari 2010.

Den globala konkurrensen blir allt hårdare. Växande ekonomier investerar allt mer i Sveriges viktigaste konkurrensfördel – kunskap. I en rapport från EU-kommissionen bedöms att år 2025 kan USA och Europa ha förlorat sin vetenskapliga och tekniska överlägsenhet till förmån för Asien. Indien och Kina kommer kunna stå för cirka 20 procent av världens forskning och utveckling, det vill säga mer än dubbelt deras nuvarande andel. Asien kommer att vara en stark konkurrent till Sverige för lokaliseringen av företagens forskning och utveckling.

Det är naturligtvis i sin helhet positivt att en så stor del av världen upplever en standardhöjning. Men det innebär även att vi i Sverige måste ställa oss frågor om hur vi ska hantera denna förändrade världsbild och de utmaningar vi står inför. I ekonomiskt ansträngda tider som dessa är det lätt att fokusera på kortsiktiga lösningar. Men det är när tiderna är tuffa det är extra viktigt att satsa på ny kunskap.

Vi har goda förutsättningar att lyckas även i framtiden. I den forskningsproposition som regeringen presenterade hösten 2008 gjordes det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin. En ökning av anslagen görs med 5 miljarder kronor med successiv upptrappning under åren 2009-2012. Slår man ihop de offentliga och privata satsningarna på forskning och utveckling i Sverige når de nästan fyra procent av BNP, vilket i OECD:s statistik bara överträffas av Israel.

Men ekonomiska resurser för forskning är inte tillräcklig för att ge kunskapsekonomin det uppsving som behövs. I jämförelse med Sveriges stora investeringar i forskning är det dessvärre alltför få forskningsresultat som blir kommersiella och genererar den tillväxt och de fördelar vi vill ha. Att komma till rätta med denna forskningsparadox är av yttersta vikt för vår tillväxt, välfärd och vårt välstånd. Forskning har ett egenvärde men det är också ytterst viktigt att forskningsgenombrott kommer samhället till gagn.

För att åstadkomma detta har lärosätenas uppgifter förtydligats och utvidgats i propositionen genom att lärosätena ska verka för att forskningsresultat vid högskolan kommer till nytta. För att ytterligare förstärka den ambitionen lägger nu regeringen 60 miljoner kronor på att upprätta innovationskontor vid åtta av landets lärosäten.

För Mittuniversitetet kommer detta innebära 5 miljoner kronor som ska användas för ett innovationskontor som ska underlätta kommersialisering. Innovationskontoret ska stödja nyttiggörandet av forskningsresultat genom kvalificerad rådgivning inom bland annat patentering, licensiering och kontraktsforskning. Kontoret vid Mittuniversitetet är till för både universitetets egen verksamhet, men också för de övriga tre nya universiteten (Växjö, Karlstad och Örebro).

Sveriges förmåga att kunna konkurrera i en globaliserad värld och därigenom nå ökad långsiktig ekonomisk tillväxt är starkt kopplad till vår ställning som forsknings- och innovationsnation. Genom att stärka länken mellan akademin och näringslivet ges förutsättningar för ökad tillväxt såväl lokalt, regionalt som nationellt. Dagens forskning är morgondagens välfärd.

Tobias Krantz

Högskole- och forskningsminister (FP)