Att sjuksköterskeutbildningen bör vara av högsta kvalitet är jag och Svensk sjuksköterskeförening (Dagens Medicin nr 16/10) naturligtvis helt överens om. Däremot kan jag inte instämma i den bild av den nylagda propositionen om nationellt kvalitetssäkringssystem, Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen, som artikelförfattarna för fram.
Ett argument mot reformen är att det inte är möjligt att koppla resurstilldelningen till kvalitetsutvärderingar av en så komplex verksamhet. Men denna invändning gäller i så fall även Högskoleverkets förslag, som artikelförfattarna för fram som ett bättre alternativ. I huvudsak är propositionen och ovan nämnda förslag faktiskt detsamma – och på denna punkt finns ingen skillnad.
Det förslag som Högskoleverket hade lagt fram och regeringens proposition överensstämmer i allt väsentligt. På en punkt skiljer de sig emellertid från varandra. Regeringens proposition är tydligare med att det är utbildningens resultat, snarare än hur resultaten har uppnåtts, som ska utvärderas. Enkelt uttryckt är det viktigare att utvärdera vad utbildningen resulterar i, det vill säga vad i det här fallet de färdiga sjuksköterskorna faktiskt kan, än att granska hur lärosätena väljer att beskriva utbildningen i sina lärandemål.
Att granska självständiga arbeten är ett viktigt sätt att bedöma kvaliteten på en utbildning; det betonas exempelvis starkt inom det europeiska ramverk – Bolognaprocessen – som Sverige har anslutit sig till. Men det är naturligtvis centralt att ett kvalitetsutvärderingssystem tar hänsyn till olika utbildningars särart. Det självständiga arbetet spelar en helt annan roll inom sjuksköterskeutbildningen än det gör inom en del andra utbildningar. Det nya kvalitetssystemet väger till exempel även in platsbesök och alumnenkäter för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i utvärderingarna.
Regering och riksdag fastslår de övergripande ramarna för det nya kvalitetssystemet för högskolan. Efter det att riksdagen har fattat sitt beslut ska det nya systemet genomföras. En rad olika aspekter ska mer noggrant preciseras.
I det implementerings- och förankringsarbetet kommer synpunkter från ett antal berörda företrädare att ha en viktig roll att spela för att reformen verkligen ska bli kvalitetsdrivande.
Tobias Krantz (FP)
är högskole- och forskningsminister.