Nyhetsbrev 10 2009
Tiden går fort när man har roligt och nu är det dags att summera 2009.
Jag tänkte göra det i slutet av det här nyhetsbrevet, men först några nedslag i den senaste veckans verksamhet.
Nobel inspirerar Förra veckan var riktigt intensiv. Jag hade mitt första möte med regeringens forskningsberedning. Diskussionerna var mycket givande och jag tror att vi kommer att ha god nytta av den dialogen framöver. Vilka som ingår i forskningsberedningen kan ni läsa
här.
På onsdagen besökte jag Göteborgs universitet och Chalmers. Det är alltid lika trevligt att få komma ut "på golvet", i den akademiska vardagen, och höra lärosäten berätta om sin verksamhet. På Göteborgs universitet fick jag, förutom universitetsledningen, träffa studentrepresentanter som ställde engagerade frågor om allt från utbildningskvalitet till kårobligatoriets avskaffande.
På torsdagen var det forskningens "julafton" - Nobelfesten. Som forskningsminister är det oerhört inspirerande att få uppleva när så framstående forskare belönas för sina framgångar. Vi i folkpartiet brukar säga att Sverige inte bara ska dela ut Nobelpris, vi ska vinna några också. Och visst vore det härligt att få se en svensk återigen ta emot ett pris i Konserthuset.
Regeringen har gjort en historiskt stor satsning på svensk forskning. Dessvärre, i detta sammanhang, är forskningspolitiken väldigt långsiktig. De som tilldelas Nobelpriser fick sina första stora anslag för flera årtionden sedan, så det dröjer nog innan forskningspropositionen från 2008 får riktigt det genomslaget.
Nobelfesten var för övrigt en mycket trevlig tillställning. Jag fick bland annat tillfälle att tala med en av mina favoritstatsvetare, ekonomipristagaren Elinor Ostrom. Hennes banbrytande verk Governing the Commons (finns också i svensk översättning) från 1990 är i dessa tider av intensiv miljödebatt mer aktuell än någonsin och kan rekommenderas till läsning.
Kreativitet och innovation
Min sista uppgift i egenskap av ordförande i EU blev att inledningstala på en konferens om kreativitet och innovation. 2009 har varit "Året för kreativitet och innovation" och konferensen i Stockholm den 16 december var en avslutning på det året, men inte på frågornas betydelsefulla ställning inom det europeiska samarbetet.
Är det något som 2009 visat oss är det behovet av att ständigt utvecklas, att våga tänka nytt och inte bli fast i gamla föreställningar om vad Europa är och bör vara. Den globala konkurrensen växer varje dag och ska Europa kunna behålla sin ställning måste vi tänka långsiktigt och, som jag påpekar så ofta jag får chansen, satsa på kunskap.
Hela mitt tal kan läsas här.
Ett lån är ett lån
I torsdags antog regeringen direktiv till en utredning om utlandsstudiestödet.
Jag berättade i Ekot på morgonen om en del av utredningen - att personer som har studielån och flyttar utomlands är dåliga på att betala tillbaka.
Vid årsskiftet 2008/2009 var cirka 68 000 återbetalningsskyldiga studielånstagare bosatta utomlands. Nästan hälften av dessa, cirka 30 000, missköter sina återbetalningar. Dessa 30 000 har tillsammans en skuld som omfattar cirka två miljarder kronor.
Jag blir upprörd när jag läser om detta. Om man har lånat pengar ska man givetvis betala tillbaka dem. Nuvarande regler riskerar att leda till att svenska skattebetalare går miste om stora belopp. Och de sänder helt fel signaler till alla dem som gör rätt för sig och sköter sina återbetalningar.
Regeringen ber nu utredaren att lägga fram förslag som angriper två av problemen: 1. Den som tagit lån ska bli skyldig att uppge en giltig adress, även om man lämnar Sverige. 2. Det måste finnas en tydligare skuldförbindelse så att Centrala Studiestödsnämnden, CSN, får bättre möjlighet att driva in en skuld.
I utredningen ingår även en rad andra frågor där regeringen vill genomföra förändringar. Det ska bland annat bli lättare att få studiemedel till yrkesstudier utomlands.
Läs mer om direktiven här.
Ett händelserikt år
2009 har onekligen varit ett omtumlande år för mig. Den 17 juni blev jag utnämnd till högskole- och forskningsminister. Jag kastades rakt in i hetluften på flera sätt, mest tydligt blev det när Sverige den 1 juli tog över ordförandeskapet i EU. Jag ska erkänna det kändes lite spänt att komma till sitt första ministerrådsmöte någonsin och förväntas leda det.
Det svenska ordförandeskapet får goda vitsord över hela Europa och jag är nöjd med vad vi uträttat inom mitt område. Vi har tagit flera viktiga steg mot en mer framsynt europeisk forskningspolitik. Vi har också börjat stärka den så kallade kunskapstriangeln (samverkan mellan utbildning, forskning och innovation). Och vi har gett tydliga besked om att europeisk forskningspolitik måste premiera excellens och bli mindre byråkratisk. Detta är avgörande frågor för Europas framtid.
Även på hemmaplan har det varit en intensiv höst. På mitt område har en rad initiativ tagits och beslut fattats.
Regeringen genomför en efterlängtad studiemedelsreform. På tolvslaget på nyårsafton i år kan Sveriges studenter skåla, inte bara för det nya året, utan också för att de höjda studiemedel med 430 kronor per månad.
Vi bygger ut högskolan med 10 000 platser tillfälligt under 2010 och 2011. Den ekonomiska krisen och några stora årskullar som slutar gymnasiet har gjort att söktrycket är högt. I det läget är det riktigt att bereda plats för fler. Det viktiga är att vi ser till att bygga ut ansvarsfullt och se till att kvaliteten inte blir lidande. Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet, utan också till innehållet.
Vi reformerar Vetenskapsrådet och stärker kraftigt forskarinflytande i de så kallade ämnesråden (kommittéerna som delar ut pengar till forskningsprojekt). För mig är Vetenskapsrådet en bastion för svensk grundforskning och att ge forskarna ökad kontroll där tror jag är en kvalitetsstärkande åtgärd.
I budgetpropositionen meddelande regeringen att utländska studenter ska betala avgifter när de studerar vid svenska universitet och högskolor. Sverige ska konkurrera på den globala utbildningsmarknaden genom att ha hög kvalitet i utbildningen, inte genom att den är gratis.
Vi sopar bort de sista resterna från Carl Thams styre över svensk akademi. Vi har lagt ett förslag som ger de forskningsstiftelser som bildades ur löntagarfonderna tillbaka den frihet det var tänkt att de skulle ha.
Under hösten har vi också äntligen löst den så kallade IB-frågan. Självklart ska de duktiga elever som läser IB-utbildning på gymnasiet konkurrera på samma villkor som elever som gått i den svenska gymnasieskolan när de söker till högskolan.
En annan höjdpunkt för mig under hösten var Unescos generalkonferens i Paris. I mitt tal i plenum, inför alla medlemsländer, krävde jag att Dawit Isaak omedelbart ska friges. Det var helt rätt att säga det i just den församlingen, Unesco är det organ inom FN som ansvarar för press- och yttrandefrihetsfrågor. Nästa gång Unesco har generalkonferens är 2011, jag hoppas att den (jag hoppas det är jag) som då håller det svenska talet inte behöver upprepa kravet.
Nu ska jag ta lite julledigt och sedan blir det full fart mot 2010. På högskoleområdet blir våren reformtung - ett antal viktiga propositioner ska läggas. Studieavgifter för utländska studenter, en kvalitetsreform för grundutbildningen och en ny lärarutbildning - för att nämna några.
Jag hoppas ni alla får en riktigt härlig jul.
Tobias Krantz