Nyhetsbrev 3 2009

 

Vänner,

När nu budgetarbetet närmar sig mållinjen blir ordförandeskapet i EU en allt större arbetsuppgift. Som ordförandeland måste Sverige ta ansvar för att förhandlingar fortgår och konkreta resultat nås. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi är ett av de mest offensiva länderna på just forskningsområdet. Sveriges och Folkpartiets ståndpunkt är att EU ska gå från att ha sin tyngdpunkt hos jordbrukspolitiken och istället satsa mer på forskning och utbildning. Jag hoppas det ska ha gett avtryck i Europa när vi lämnar ordföranderollen i vinter.

Presentation i ITRE-utskottet
Förra torsdagen var jag i Europaparlamentets ITRE-utskott för att presentera prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet på forskningsområdet.

När det gäller utvecklingen av det europeiska forskningsområdet, ERA, vill vi fokusera på ledorden: effektivitet, relevans och prioriteringar. En högre grad av samordning mellan vad som görs på EU-nivå och vad som görs på nationell nivå behövs utan att man för den skull tappar bort den mångfald av insatser som behövs.

Men som jag ofta påpekar är en förstärkning av forskningen inte tillräckligt. Det svenska ordförandeskapet har därför också valt att prioritera frågor som rör kunskapstriangeln - det vill säga samverkan mellan högre utbildning, forskning och innovation. Det är genom en starkare kunskapstriangel vi kan växla ut våra forskningspengar i bättre mediciner, renare miljö och en hållbar tillväxt.

Ett sätt att stärka det europeiska forskningsområdet är genom mer konkret samarbete - så kallat joint programming. Vi hoppas kunna lägga fram ett förslag om Alzheimersforskning som pilotprojekt för joint programmning redan under vårt ordförandeskap.

Jag avslutade mitt anförande med att nämna en fråga som rör Sverige i högsta grad - Östersjön. På forskningsområdet pågår sedan flera år ett samarbete mellan länderna kring Östersjön på miljöområdet, det så kallade BONUS-projektet. Målsättningen har sedan en tid varit att BONUS ska få en fastare projektform genom att bli ett samarbetsprojekt mellan staterna kring Östersjön och kommissionen. Vi hoppas att kommissionen snart kan lägga fram ett förslag så att ett beslut om detta samarbete kan tas under hösten.

Avgifter för utländska studenter
På hemmaplan kretsar diskussionerna just nu kring på våra planer på att införa avgifter för studenter från länder utanför EES-området från och med höstterminen 2011.

Min uppfattning är att precis som svenska studenter som vill studera utomlands måste betala - bör också utländska personer betala för utbildning i Sverige. Sverige är idag ett av få länder i världen som inte tar ut avgifter för utländska studenter. Att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländska studenter är inte rimligt.

En vanlig invändning är att detta motverkar vår vilja att dra till sig utländsk kompetens. Mitt svar är att den rätta vägen för oss att dra till oss den bästa kompetensen är genom att erbjuda en tillräckligt god utbildning värd att betala för, snarare än att konkurrera med gratis utbildning. Det ger rätt incitament, både för våra lärosäten och för de studenter som kommer hit.

Det betyder dock inte att vi ska stänga dörren för utbildning åt personer som kommer från en ekonomiskt svår situation i världen. Genom att införa stipendier ska vi välkomna studenter som själva inte kan stå för kostnaderna.

Vissa vill göra denna fråga till en diskussion om avgifter för utbildning i allmänhet. För mig är det inte på något sätt aktuellt. För svenska medborgare ska utbildning fortsatt vara avgiftsfri. I samband med att vi inför avgifter för utomeuropeiska studenter inför vi också en bestämmelse i lagstiftningen som tydligt slår fast just detta.

Vad tycker du, är det rätt att införa avgifter för utländska studenter ? Svara gärna i kommentatorsfältet.

Mångfald inom forskningspolitiken
Forskningspolitik rymmer flera dimensioner och kan ibland framstå som komplex. I onsdags hade jag en artikel i tidningen Ny teknik där jag replikerar på Sveriges ingenjörer som kritiserat mig för att satsa för mycket resurser på fri grundforskning i förhållande till tillämpad forskning. Under samma dag talade jag vid en middag arrangerad av Stiftelsen för strategisk forskning (SFF) för att uppmärksamma våra satsningar på just strategisk forskning. Läs talet här . Med andra ord - på morgonen står jag upp på för grundforskningen i Ny Teknik och på kvällen firar jag strategisk forskning.

Det är två sidor av samma forskningspolitik. En framgångsrik forskningspolitik måste bygga på pluralism och att det finns forskningsfinansiärer med olika inriktning. Den här regeringen har visat att vi prioriterar forskning. Med ett historiskt stort resurstillskott till svensk forskning går det att satsa på både den fria grundforskningen och mer riktad forskning.

Till sist. Idag har jag för Sveriges räkning undertecknat ett avtal om samverkan inom forskningsområdet med Sydkorea. Det är ett land som på 50 år har genomgått en enorm omvandling, inte minst genom sina mycket medvetna satsningar på kunskap och utbildning. Och satsningarna fortsätter. Sydkorea vilar inte på hanen. Det är något för Sverige att lära sig av.

Trevlig helg!

Med vänlig hälsning

Tobias Krantz