Nyhetsbrev 5 2010

Vänner,

Som jag senast berättade så går utbildningsdepartementet på högtryck för att vi ska kunna lägga fram en rad propositioner under våren. Nästa på tur presenterades idag och är en viktig del av våra höga frihetsambitioner på det akademiska området.

Självständiga forskningsstiftelser

Propositionen ”Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning”  föreslår minskad statlig styrning av de forskningsstiftelser som bildades av medel från de tidigare löntagarfonderna.

Efter de borgerliga partiernas valseger 1991 avvecklades löntagarfonderna. Löntagarfonderna utgjorde kulmen på ambitioner att socialisera det fria näringslivet. I samband med att fonderna skrotades beslöt regeringen att bilda ett antal stiftelser med uppgift att främja svensk forskning med de avvecklade fondernas kapital som bas.


Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling var några av de stiftelser som bildades. Syftet med reformen var att forskningsstiftelserna skulle ge ett ordentligt resurstillskott till svensk forskning och utgöra en ny kanal för forskningsfinansiering.

När stiftelserna bildades var tanken att de skulle vara fristående, men socialdemokraterna med dåvarande utbildningsminister Carl Tham i spetsen kunde inte motstå frestelsen att sätta dem under statlig kontroll. Trots mycket kraftig kritik drev Carl Tham under uppmärksammade former igenom att samtliga ledamöter i styrelserna skulle utses av regeringen.

Nu sätter vi ner foten – forskningsstiftelserna ska vara fria.

Förslaget innebär att styrelseledamöterna i stiftelserna till övervägande del kommer utses efter förslag från forskarsamhället.

  • en eller två ledamöter utses efter förslag från Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova
  • en eller två ledamöter utses efter förslag från universitet och högskolor
  • två eller tre ledamöter utses efter förslag från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
  • en eller två ledamöter utses fortsatt av regeringen
  • en ledamot föreslås och utses av avgående styrelse

Den enskilda styrelsens exakta utformning bör variera beroende på stiftelsens karaktär.

Efter att de externa förslagsställarna lämnat nomineringar kommer den avgående styrelsen att formellt utnämna de nya ledamöterna. Den nya styrelsen får inom sig utse ordförande och vice ordförande.

Ett framgångsrikt system för forskningsfinansiering bör präglas av mångfald av både aktörer och finansieringsformer. I detta sammanhang är självständiga forskningsstiftelser ett viktig inslag vid sidan av universitet och högskolor, forskningsråd och privata aktörer.

Besök på Astra Zeneca i Södertälje

Jag vill också berätta om att jag idag besöker Astra Zenecas huvudkontor i Södertälje. Som ni säkert vet förklarade Astra Zeneca nyligen att företaget lägger ner sin verksamhet i Lund som ett led i en strategi för att fokusera och kraftsamla. Beslutet är ett tydligt exempel på hur sårbart Sverige är.

Bakgrunden till nedskärningarna tycks framförallt handla om Astras Zenecas egen situation snarare än Sveriges position som land för investeringar i forskning. Men det finns anledning att ändå vara uppmärksam. Den så kallade Life science-sektorn (läkemedel, bioteknologi och medicinteknik) omfattar cirka 42 000 anställda i landet. Enligt en studie från Invest in Sweden Agency har det under de senaste 20 åren inte gjorts någon väsentlig utländsk nyetablering av forskning eller tillverkning i Sverige inom life science-industrin. Det har gjorts viktiga och stora expansioner särskilt de senaste åren, men inget helt nytt. Vi kan också se att antalet sysselsatta i Sverige har gått ner. 

Vad Astra Zeneca och andra kunskapsintensiva företag framförallt behöver, är en politik som långsiktigt är bra för företagande och för forskning och innovation. Jag tror att det är precis en sådan politik Alliansregeringen levererar.

Det handlar om att ha en stark offentligt finansierad forskning. Det är därför viktigt att vi nu genomför ett historiskt lyft för forskning och innovation. Men det är också viktigt med åtgärder som andra underlättar medicinsk forskning. Nyligen presenterade regeringen en kraftig ambitionshöjning för vårdens kvalitetsregister.

Målsättningen med denna satsning är att skapa förutsättningar för ett mer heltäckande system av register samt en ökad användning av kvalitetsregistren i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete och i den kliniska forskningen.

Vinnova presenterade 18 februari sex landsting som kommer få innovationsslussar. Det innebär att de får bättre möjlighet att ta till vara och utveckla konkreta idéer från vårdpersonal som kan leda till nya kommersialiserade och implementerade innovationer inom hälso- och sjukvården. Det kan även underlätta för företag att föra in ny teknologi i sjukvårdssystemet. Det är en satsning på totalt 80 miljoner kronor som genomförs på regeringens uppdrag och är ett exempel på hur arbetet med att stärka innovationsmiljöerna inom och runt hälso- och sjukvården kan genomföras.

Regeringen har tagit ett initiativ för att förstärka utvecklingsarbetet inom läkemedelsområdet. Målet är att utarbeta en nationell läkemedelsstrategi som tar ett helhetsgrepp om området. Genom detta initiativ bygger vi förutsättningar för en bredare samling runt läkemedelsfrågorna som omfattar hela värdekedjan med innovation, introduktion, prissättning och uppföljning.


Vi stärker också samverkan mellan akademi och näringsliv. Vid åtta lärosäten i landet inrättas innovationskontor som bland annat ska hjälpa till med att kommersialisera idéer som finns hos forskare, lärare och studenter på universitet och högskolor.


Förutom att stärka den näringsinriktade innovationspolitiken är det också viktigt att förbättra det generella företagsklimatet, något som regeringen har arbetat hårt med sedan maktskiftet 2006.


Jag har och kommer självklart fortsätta ha en dialog med såväl Astra Zeneca som med den akademiska världen som berörs av detta beslut. Min förhoppning är att de som drabbas snart ska kunna finna en nytt arbete och att Life Science-sektorn i Sverige i det stora hela kommer växa sig allt starkare i Sverige.


Med vänlig hälsning

Tobias Krantz