Nyhetsbrev 6 2009
När man läser mina nyhetsbrev kan dagarna som minister se ut att vara fyllda av endast presskonferenser, resor och tal. Det är förstås viktigt att åka ut och träffa människor och berätta om hur regeringen ser på högskola och forskning. Men stora delar av min arbetstid går faktiskt till mindre uppmärksammat men nödvändigt arbete vid skrivbordet eller interna möten. Det jag tänker ta upp i detta nyhetsbrev tillhör dock den första kategorin.
Sista resterna av Carl Thams styre sopas bort
Förra torsdagen skickade regeringen ut en remiss på ett förslag som innebär att forskningsstiftelsernas självständighet och frihet kraftigt stärks. Den borgerliga regeringen skapade forskningsstiftelserna på början av 90-talet av pengar genom avskaffandet av löntagarfonderna. Forskningsstiftelserna har spelat en cent¬ral roll inte minst som finansiärer av strategisk forskning - forskning som kan innehålla både grundforskning och tillämpad forskning. I den rollen har stiftelserna bidragit till att fylla en lucka i svensk forskningsfinansiering.
Under den socialdemokratiska utbildningsministern Carl Thams ledning sattes forskningsstiftelserna under politisk kontroll. Trots mycket kraftig kritik drev Carl Tham igenom att samtliga ledamöter i styrelserna skulle utses av regeringen.
Det regeringen nu gör är att åter öka forskningsstiftelserna självständighet. Samtliga styrelseledamöter, förutom en eller två ledamöter som tillsätts av regeringen, utses av stiftelsernas styrelser själva. Ledamöter i stiftelsernas styrelser tillsätts efter nominering av universitet och högskolor, forskningsråd och vetenskapliga institutioner såsom Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien med undantag för en ledamot som styrelsen utser själv utan sådan nominering. För mig är detta ännu ett steg i att stärka den akademiska friheten och vetenskapliga autonomin.
Läs min artikel om forskningsstiftelserna i Upsala Nya Tidning.
Ministermöte i Umeå
Under slutet av förra veckan samlades europeiska ministerkollegor till mig, näringsministern och handelsministern för informellt möte med konkurrenskraftsrådet, KKR. Det svenska EU-ordförandeskapet tar frågan om Europas konkurrenskraft på stort allvar. Inom forskningsområdet, som sorterar under KKR, var forskningsanläggningen ITER och det framtida europeiska forskningsområdet, ERA, de stora frågorna.
ITER är en viktig experimentell anläggning för forskning kring fusion som byggs i Frankrike i samarbete mellan ett flertal parter, bland annat EU, Japan, Ryssland, Kina och USA. Prognoser för byggnationen visar dock att kostnaderna är på väg långt över de ursprungliga planerna. Nästa möte mellan samarbetspartnerna, i det så kallade ITER Council, äger rum i slutet av november. EU är största delägare i projektet och behövde under mötet i Umeå finna en gemensam ståndpunkt vad gäller framtiden av projektet.
Det svenska ordförandeskapet är därför väldigt nöjd med att vi kunde finna ett ställningstagande från EU om fortsatt uppslutning kring projektet tillsammans med krav på att se över organisationen vad gäller kostnader. Vid sidan av detta ställningstagande kom medlemsstaterna också överens om att uppmana kommissionen att se över alternativa finansieringsmöjligheter. Ett möjlig lösning kan vara att använda Europeiska Investeringsbanken, EIB.
Vad gäller det europeiska forskningsområdet ERA poängterade jag ännu en gång Sveriges inställning vad gäller forskning. Det är genom investeringar i utbildning och forskning vi bygger Europas framtid. Trots att det är tuffa tider måste vi öka investeringarna i forskning. Ett skifte från jordbruk till forskning i EU:s budget är som bekant ett viktigt steg att ta. Men det handlar också om att använda resurserna mer effektivt. Vi vill inte se en central EU-styrning av forskningspolitiken men genom en bättre koordination kan EU-ländernas forskningsresurser tillsammans skapa starkare forskningsmiljöer.
Universiteten och högskolorna träffades i Trollhättan
I måndags var jag på besök i Trollhättan och fick inledningstala på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, årliga konferens. Våra lärosäten ska vara självständiga men det är självklart viktigt att ha en bra kommunikation med ledningarna för våra universitet och högskolor. I mitt anförande betonade jag vikten av att Sverige har en högskola i världsklass. Inte minst Trollhättan har fått uppleva vad en allt mer globaliserad värld kan innebära vad gäller osäkerhet om framtiden. Vårt bästa vaccin mot en föränderlig värld är kunskap.
I det stora hela är ökad handel och mindre gränshinder en positiv sak som möjliggör att hundratals miljoner människor kan lyfta sig ur fattigdom. Globaliseringen är också en möjlighet för ett litet kunskapsintensivt land som Sverige om vi ser möjligheterna. Det är med investeringar i kunskap som Trollhättan, Sverige och Europa klarar hantera framtida utmaningar och minska effekten av den ekonomiska kris vi nu går igenom.
Efter besöket i Trollhättan avslutande jag dagen med att åka vidare väster ut och göra ett besök på vågkraftverkstillverkaren Seabased i Lysekil tillsammans med det folkpartisiska kommunalrådet Roland Karlsson. Ett mycket spännande projekt som på ett bra sätt visar en satsning där forskning ska växlas till innovation och företagande. Här kan du läsa Bohuslänningens artikel om besöket.
Till sist. Idag känner jag särskilt stor tacksamhet gentemot medlemmarna i Folkpartiet i Jönköpings län. I det nyss avslutade provvalet inför riksdagsvalet nästa år placerades jag på förstaplats. Tack för förtroendet!
Trevlig helg!
Med vänlig hälsning,
Tobias Krantz