Nyhetsbrev 9 2009
Jag har nyligen kommit hem från ordförandeskapets sista ministermöte för min del.
Ett EU som består av 27 medlemsstater kommer alltid att ha olika åsikter om hur den gemensamma politiken ska föras. Ändå visar höstens svenska ordförandeskap att mer förenar än vad som skiljer oss åt.
Avslutande möte konkurrenskraftsrådet
På rådsmötet i torsdags diskuterades forskningsministrarnas bidrag till den nya strategi som ska följa efter Lissabonstrategin som sträcker sig fram till 2010. Lissabonstrategin är en gemensam strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning inom EU. Debatten kretsade kring vilka mål som bör ställas up i Lissabonstrategin post 2010, interaktion mellan forskning och forskningsbaserad innovation och förenklingar av forskningsprogram i Europa. Kunskap och forskning är grundläggande för att Europa ska kunna konkurrera i en allt mer globaliserad värld. En viktig del är vikten av att minska de administrativa bördorna inom forskningsområdet.
Vi antog också slutsatser om forskning på IT-området. Det övergripande målet är att Europa ska vara ledande inom IT-forskning och IT-infrastruktur. Slutsatserna understryker behovet av att ta bort hinder för nya företag inom IT ska bildas och växa och av att göra Europa attraktivt för både investeringar och talanger på området.
Rådet antog även slutsatser om ett nytt initiativ där medlemsländerna kan arbeta tillsammans för att bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers. I Europa lider 8,6 miljoner människor av sådana sjukdomar, där Alzheimers utgör den största delen.
Brev till lärosätena om kunskapstriangeln
För snart två veckor sedan antog EU:s ministrar för högre utbildning slutsatser om den så kallade kunskapstriangeln, det vill säga samverkan mellan högre utbildning forskning och innovation. Dagen efter skickade jag även ut brev till landets universitets- och högskolerektorer där jag informerar om ministerrådets slutsatser och uppmanar dem att intensifiera arbetet med att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft. För att arbetet med kunskapstriangeln ska få den trovärdighet och det genomslag som är nödvändigt krävs att den också genomsyrar medlemsländerna på nationell nivå. Det är därför viktigt att Sverige bildar föregångsland och visar vägen för övriga medlemsländer.
Universitet och högskolor ombeds rapportera in vilka insatser man redan idag gör. Jag vet att de flesta universitet och högskolor redan idag jobbar hårt med de här frågorna. Syftet med mitt brev är att vi ska få en samlad bild över läget och utifrån det kunna avgöra vilka ytterligare insatser som behövs. Det är som jag sagt tidigare en avgörande fråga får vår framtida tillväxt att våra satsningar på utbildning och forskning resulterar i nytta för samhället som helhet.
IB får konkurrera på samma villkor
Avslutningsvis vill jag med glädje berätta att vi nu äntligen lyckats lösa en viktig fråga som berör många av våra duktigaste studenter, nämligen frågan om antagningsgrupper för högskolan.
Tidigare har det beslutats om nya bestämmelser för tillträde till högskolan. Bestämmelserna, som träder i kraft den 1 januari 2010, innebär bland annat det införs extra meritpoäng för sökande till högskolan som på gymnasiet läst svårare kurser ibland annat matematik och moderna språk. Meritpoängen är baserade på den svenska kursplanen. Därför ska sökande med betyg från utbildningar som har annan kursplan än den svenska konkurrera i en egen grupp vid antagning till högskolan. Det finns flera anledningar till detta. En är att antagningsgrupperna förändras så att sökande som konkurrenskompletterat sina gymnasiebetyg på komvux ska skiljas från den grupp som kommer direkt från gymnasiet.
Jag tycker principerna bakom det nya systemet är helt riktiga. Det ska löna sig att gå direkt från gymnasiet utan att konkurrenskomplettera sina betyg på komvux och det ska löna sig att läsa lite svårare kurser i matematik och moderna språk. Det har dock visat sig att vissa grupper hamnar något snett i det nya systemet.
Vi kommer därför göra ändringar som i korthet innebär att betyg från IB-utbildning, Europaskolorna, Åland samt Lycée International ska konkurrera i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan. De ska även ges möjligheter att få meritpoäng.
Jag är glad att vi nu kan ge besked till de grupper som upplever att de skulle missgynnas av de nya bestämmelserna. För de allra flesta är det uppenbart att IB är en del av det svenska utbildningsväsendet och inte en utländsk gymnasieutbildning.
Med vänlig hälsning
Tobias Krantz