Att ställa krav i skolan, det är att bry sig om

Att ställa krav i skolan, det är att bry sig om

 

Jönköpings-Posten 6 april 2006

 

 

Kunskap är nyckeln till utveckling inte bara för enskilda människor utan också för regioner och länder. Det är en tidlös sanning men gäller om möjligt i ännu högre grad i en tid av snabb globalisering och ökad internationell konkurrens.

 

Globaliseringen rymmer stora möjligheter i form av fler jobb och ökat välstånd men för att kunna anta utmaningen krävs att såväl individer som samhället i sin helhet är väl rustade när det gäller kunskap och kompetens.

 

Skolpolitiken är därför en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor. Den måste därför också bli ett hett debattämne inför valet om knappt sex månader. Folkpartiet har inlett en kampanj på bred front över hela landet för att peka på behovet av en ny svensk skolpolitik. Under den närmaste tiden planeras ett flertal aktiviteter i Jönköpings län.

 

Det finns åtskilliga skolor runt om i landet som fungerar väl; en del av dem ligger i Jönköpings län. Eleverna når kunskapsmålen och det råder ordning och reda i klassrummen. Det är vi naturligtvis glada över. Men det är resultat som har uppnåtts inte tack vare utan trots den förda skolpolitiken. Socialdemokraternas skolpolitik gör nämligen allt annat än att sätta fokus på kunskap och ordning. Lärare och elever idag gör ett jättejobb men de får ingen uppbackning av de styrande i regeringshögkvarteret Rosenbad.

 

Många siffror pekar tyvärr åt fel håll. Under socialdemokraternas tolv år vid makten har det skett en stor försämring av skolresultaten, mätt i andelen elever med tillräckliga betyg för att tas in på gymnasiet. Individuella programmet är det gymnasieprogram som elever utan godkänt i matematik, svenska och engelska kan gå. Det är numera det näst största gymnasieprogrammet, ungefär dubbelt så stort vad gäller antal elever som börjar programmet som det tredje största programmet, naturvetarprogrammet.

 

Att den svenska skolan i sin helhet tyvärr misslyckas med att nå sina kunskapsmål slår hårdast mot dem som kommer från hem utan studietraditioner. År 2004 saknade 23 procent av dessa barn behörighet till gymnasiet medan enbart tre procent av elever från hem med studietradition saknade behörighet.

 

Även elever med utländsk bakgrund tillåts misslyckas i mycket hög grad. Också från denna grupp är en av fyra efter grundskolan inte behörig till gymnasieskolan.

 

Inte heller Jönköping är förskonat från denna utveckling, 2005 lämnade nästan var fjärde elev grundskolan utan godkänt i ett eller flera ämnen och två av tio lämnar gymnasiet utan att fullfölja sin utbildning. Skrämmande siffror i en kommun där kunskap borde vara ett honnörsord.

 

Den svenska skolpolitiken måste läggas om. Det måste, för det första, råda ordning och reda i klassrummen. De flesta skolor har god ordning och ett välfungerande arbete. Samtidigt får vi inte blunda för att lärarnas situation blir allt tuffare. Det finns elever som av olika skäl stör undervisningen. Det måste då stå klart att det är läraren, och inte eleverna, som bestämmer i klassrummet. Lärare måste ha fler, tydligt definierade, verktyg att skapa trygghet och studiero. Lärare måste kunna ingripa mot våldsamma elever, kunna avvisa en elev som stör och beslagta mobiltelefoner som stör, utan att bryta mot lagen.

 

Det måste, för det andra, finnas tidiga och tydliga utvärderingar av hur elever når kunskapsmålen. Folkpartiet vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti i lågstadiet. Den ska ge elever rätt till det stöd som krävs för att nå målen i svenska och matematik i årskurs tre. Om en elev riskerar att inte nå målen ska en rad åtgärder kunna sättas in: stödundervisning i mindre grupp, extra lärare, speciallärare, helgundervisning, sommar skola eller om så behövs ett extra skolår i lågstadiet. Att kommunens majoritet nyligen avslog folkpartiets motion om en sådan garanti är ett hån mot alla de barn och ungdomar som bäst behöver en sådan.

 

Informationen till elever och föräldrar måste bli bättre. Många upplever att betygen kommer för sent. För den som får betyg i åttan kommer signalerna om eventuella problem för sent. Folkpartiet vill ge betyg från årskurs sex. Föräldrar och elever ska ha rätt till ett skriftligt omdöme om elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling redan från årskurs ett. Betygsskalan bör ha fler steg än idag för att ge tydligare information om elevernas kunskaper.

 

För det tredje måste skolan i högre grad anpassas till att elever är olika, har skiftande intressen. Många elever som börjar gymnasiet är inte intresserade av att läsa på högskolan. De borde därför inte tvingas att läsa högskoleförberedande teori utan borde få ägna mer tid åt yrkesämnen. Att det inte fungerar så idag har gjort att var fjärde gymnasieelev hoppar av; de slutför aldrig gymnasiet.

 

Av dem som slutför gymnasiet blir var tionde ändå inte godkända för högskolestudier för att de har för dåliga betyg. Det är paradoxalt och häpnadsväckande att ett parti som kallar sig arbetarparti sviker dem som är praktiskt inriktade och nedvärderar deras begåvning. Folkpartiet vill införa olika gymnasiealternativ. Det bör finnas tre typer av gymnasieprogram: studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsprogram. På så sätt kan elever med olika intressen komma till sin rätt.

 

En gång i tiden fanns det en samsyn mellan socialdemokrater och liberaler om skolpolitiken. Då stod kunskap och studiero i skolan i fokus – inte minst därför att det var och är en politik som särskilt gynnar dem som kommer från studieovana miljöer. En kunskapsinriktad utbildningspolitik sågs som en förutsättning för att ge alla unga människor oavsett bakgrund en bra start i livet. Den linjen har socialdemokraterna övergett. Nu är ordning, studiero och kunskapskrav fula ord för den socialdemokratiska flumskolans företrädare. Men att ställa krav är inte att vara elak, det är att bry sig.

 

Tobias Krantz

Riksdagsledamot (fp), Jönköping

 

Anna Mårtensson

Kandidat (fp) till kommunfullmäktige, Jönköping