Publicerad i Jönköpings-Posten den 5 januari 2009
Det är dags för en svensk yrkeshögskola!
Efter många års diskussioner om en yrkeshögkola finns nu äntligen ett konkret förslag. Efter att länge ha blivit (sönder-)utredd av den socialdemokratiska regeringen, har nu alliansregeringen presenterat en proposition om en ny yrkeshögskola. Om riksdagen röstar igenom förslaget kommer skolan att bli verklighet redan 1 juli 2009.
Under det senaste decenniet har yrkesutbildningarna varit alldeles för lågprioriterade. Den socialdemokratiska regeringens mål var att femtio procent av varje generation skulle bli akademiker, och den andra hälften har så att säga blivit över. Vad ger det för signaler till dagens unga – hur många vill tillhöra ”restposten”?
Den här negativa attityden från socialdemokraterna har varit förödande för statusen på dessa yrken – men också på ungdomars möjlighet att skaffa arbete. Den höga ungdomsarbetslöshet som vi har och har haft i Sverige beror till stor del på att det finns ett glapp mellan de utbildningar som ungdomarna har och den efterfrågan som finns ute på arbetsmarknaden.
Konkret innebär regeringens förslag om yrkeshögskolan att det kommer att skapas ett enhetligt system för de eftergymnasiala yrkesutbildningar som anordnas utanför högskolan. De utbildningsformer som kommer att ingå i yrkeshögskolan är kvalificerade yrkesutbildningar, påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken. Det innebär att man inom yrkeshögskolan kommer att kunna utbilda sig till allt från IT-expert till kakelugnsmakare, och allt kommer att hålla hög kvalitet.
En central del av yrkeshögskolan är också att alla utbildningar måste anordnas i nära samarbete med arbetslivet. Förhoppningen är att ingen ska utbilda sig till ett yrke och sedan inse att det är oerhört svårt att få jobb. Istället ska man, redan innan utbildningen börjar, veta att det förmodligen kommer att finnas ett behov på arbetsmarknaden efter just den kompetens som man kommer att ha fått efter utbildningens slut. Enligt Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning statistik från 2007 fick 89 procent av KY-studenterna jobb, och de flesta av dessa arbetade med det som de var utbildade till. Det visar att det går att anordna utbildningar som det finns efterfrågan på.
Det är också viktigt att yrkeshögskolans utbildningar finns tillgängliga för alla, oavsett storlek på plånboken. Regeringen föreslår därför att alla utbildningar inom yrkeshögskolan kommer att vara studiestödsberättigande.
I tider av lågkonjunktur och kris blir behovet av en yrkeshögskola extra tydligt. När arbetslöshetssiffrorna stiger är det viktigt att de utbildningsalternativ som finns är av hög kvalitet och kopplade till situationen på arbetsmarknaden. De som blir varslade, och i värsta fall av med sina jobb, måste veta att regeringen gör vad den kan för att arbetsmarknaden snart ska återhämta sig och konjunkturen vända uppåt. En central del av det arbetet är att se till att alla kan få en andra chans och skaffa sig kompetenser de inte hade innan.
Vi vet inte när långkonjunkturen kommer att ta slut. Däremot kan vi genomföra reformer som gör att Sverige blir starkare, och jobba för tillväxt på längre sikt. Grunden för ett sådant arbete är att det finns utbildningar till dem som behöver kunskaper, och att de utbildningar som finns är av god kvalitet. Det kommer nu att bli verklighet med yrkeshögskolan.
Jan Björklund
Utbildningsminister (fp)
Tobias Krantz
Riksdagsman (fp), Jönköping