Publicerad i bl a Gefle Dagblad den 5 oktober 2008

 

Svensk sjukvård kännetecknas av en paradox. Å ena sidan har vi har välutbildad och ambitiös personal som ger en vård av mycket hög kvalitet. I en rapport från Consumer Health Powerhouse (2007) jämförs sjukvården i 29 europeiska länder. I den rankas Sverige högst av alla länderna i fråga av medicinska resultat. Å andra sidan ligger Sverige i fråga om väntetider i det absoluta bottenskiktet; vårt land intar sistaplatsen tillsammans med Irland, enligt samma rapport.

 

Köerna i vården kostar. Det gäller inte bara i lidande för den enskilde utan också i form av ökade kostnader för sjukskrivningar, avtalsförsäkringar, förlorade inkomster och minskad produktion. Långa vårdköer leder i högre grad till förtidspensionering och långtidssjukskrivningar enligt en undersökning vid Sahlgrenska sjukhuset 2003. Väntetiderna innebar också ett ökat behov av vård och omsorg med fler sjukhusbesök och ökad läkemedelskonsumtion.

 

Problemet med långa väntetider i vården är inte nytt. Den borgerliga regeringen 1991-1994 införde en vårdgaranti för att minska köerna. Den hade en god effekt men avskaffades senare av socialdemokraterna och köerna tilläts växa igen. Socialdemokraterna fick vika sig för opinionen och införde sin egen version av vårdgarantin. Idag är det tydligt att den varit ett misslyckande.

 

Socialstyrelsen har följt upp vårdgarantin och kommit till slutsatsen att den har haft en mycket begränsad effekt och att köerna är oacceptabelt långa. Skillnaderna är stora mellan olika landsting. Vad Socialstyrelsens uppföljning också visade var att de långa köerna först och främst inte berodde på för lite resurser utan istället på att man inte prioriterar tillgänglighet, att det finns brister i vårdens arbetssätt, att organisation och ledning inte är effektiv och att det finns brister i IT-systemen.

 

För oss liberaler är köerna i vården helt oacceptabla. Folkpartiet föreslog därför tidigt i våras i en rapport att det borde införas ett bonussystem för att ge landstingen tydliga drivkrafter att klara vårdgarantin och korta köerna. Nu förverkligar regeringen folkpartiets förslag. En miljard kronor per år ska satsas för att få pressa tillbaka vårdköerna enligt en modell som bygger på principen om ersättning efter prestation för landstingen.

 

Folkpartiet vill dock göra mer. Landsting som inte informerar patienter om vårdgarantin ska tvingas betala böter. Patienter som får sina operationer inställda i ett sent skede ska få ekonomisk kompensation. För att på lång sikt få bukt med köerna krävs dock en mer omfattande reform av sjukvården som sätter patienten i fokus, i stället för systemen.

 

Det är därför som folkpartiet på bred front i hela landet vill genomföra vårdval med rätt för den enskilda människan att själv välja läkare - offentlig eller privat. Det leder till att vårdgivarna tvingas konkurrera med varandra om patienterna. Människor har rätt till god vård i rätt tid.

 

Tobias Krantz (fp),

riksdagsledamot och folkpartiets socialpolitiske talesman