Vänner,
På väg till Stockholm en tidig tisdagsmorgon; det turbulenta väderläget har lett till växelfel längs spåret och tågförsening. Också i svensk inrikespolitik är det en händelserik tid. Göran Persson har inför öppen ridå inlett regeringsförhandlingar med miljöpartiet allt medan ilskan hos den andra samarbetspartnern vänsterpartiet växer. Och statsministern har offentligt medgett att det existerande samarbetet mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är tömt på innehåll. Det har vi andra vetat länge…!
Annars är intrycket att optimismen inom det borgerliga lägret håller i sig. Resultaten i opinionsmätningarna växlar naturligtvis men en seger i valet 2006 ligger definitivt inom räckhåll. Den senaste regeringsombildningen har knappast blivit en succé; av många har den mottagits med en gäspning. Därtill kommer de "affärer" som den så kallade rörelsen har drabbats av under senare tid. Allt fler drar nu paralleller till situationen före valet 1976 då de borgerliga partierna vann makten efter ett långt socialdemokratiskt maktinnehav.
I tid räknat har socialdemokraterna suttit vid taburetterna en kortare period nu än inför det valet men den känsla som många upplever av ett parti som har regerat sönder sig självt, är tomt på idéer och uppvisar allt fler tendenser till maktfullkomlighet och arrogans är densamma. Till detta ska läggas att de ekonomiska framtidsutsikterna inte ser helt lysande ut. Staten dras med budgetunderskott och statsskulden ökar. Det kan så småningom slå över i exempelvis höjda räntor och andra problem i ekonomin. Sammantaget finns det således flera faktorer som talar för ett maktskifte. Det gäller nu att hålla i och förstärka den goda trend som de borgerliga partierna är inne i.
I mitt förra nyhetsbrev tog jag upp tendensen att Sverige får allt fler statliga myndigheter. Myndighetssverige växer till synes okontrollerat. Nya myndigheter skapas, ibland för att inrätta behagliga reträttposter som generaldirektörer för människor lojala mot det socialdemokratiska partiet. TV 4 har i en uppmärksammad granskning i en serie inslag följt upp den kritiken. Nyligen hade jag en debatt i riksdagen med nyblivne förvaltningsministern Sven Erik Österberg i frågan. Det finns all anledning att fortsätta att driva frågan intensivt. En effektiv statsförvaltning i medborgarnas tjänst är viktigt i sak men också viktig i ett strategiskt perspektiv. Få saker symboliserar den socialdemokratiska maktapparaten så väl som tendensen att det socialdemokratiska partiet, regeringen och statsförvaltningen håller på att växa ihop.
Jämställdhetsfrågorna ligger oss liberaler varmt om hjärtat. För en tid sedan arrangerade folkpartiet ett lunchseminarium om jämställdhet inom vården på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I samband med seminariet presenterade jag och Tina Acketoft, riksdagsledamot och folkpartiets jämställdhetspolitiska talesman, en rapport som rörde kvinnors ledarskap inom vården. Tyvärr ligger Jönköpings läns landsting i botten när det gäller andelen kvinnor som läkare med lednings- och samordningsansvar. Det är trist och visar att landstinget i vårt län har en bit att gå innan det uppfyller rimliga krav på lika villkor för kvinnor och män även om det också finns ljuspunkter på flera områden.
Att förhållandevis få kvinnor finns i chefspositioner är en orsak till det stora lönegapet mellan män och kvinnor; en annan central förklaring är att kvinnor jobbar i yrken som är lågbetalda medan män generellt jobbar i yrken som är högbetalda. En nyckel i arbetet med att åtgärda problemen ligger i att uppvärdera kvinnors ledarskap, skapa större utrymme för entreprenörskap och enskilda initiativ i välfärdssektorn. Alla vill inte starta företag men alla tjänar på att alternativen blir fler och att det blir fler kvinnor som kan fungera som chefsförebilder. Att bryta upp monopolen och öppna välfärdssektorn för företagande - självfallet med offentlig finansiering via skatten som bas - är därför en av helt avgörande reform för att skapa bättre jämställdhet. Dessutom är det bra för både patienterna och skattebetalarna. Tyvärr lägger den nuvarande socialdemokratiskt ledda majoriteten i landstinget alltför ofta hinder i vägen för en sådan utveckling.
Om ett par veckor, 6 december, håller folkpartiet ett rättspolitiskt seminarium i Värnamo. Riksdagsledamoten Torkild Strandberg, Landskrona, som är en av partiets mycket skickliga företrädare i justitieutskottet, besöker då länet för att diskutera det svenska rättssamhället och dess framtid. Inte minst tingsrättsfrågan har gjort att Värnamo har kommit i fokus för debatten. Nyligen beslöt en majoritet, efter en mycket intensiv debatt där jag själv deltog, bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att lägga ned bland annat tingsrätten i Värnamo (samt också bland annat den i Ljungby). Både i sak och i fråga om hur processen har gått till är beslutet en skamfläck. Mindre domstolar är inte mindre effektiva eller rättssäkra än större; samordningsvinster med andra tingsrätter har inte beaktats. Och Domstolsverkets ledning och justitiedepartementet har gjort det mesta för att hålla borta både folket och dess valda ombud så långt borta från insyn och reellt inflytande som möjligt.
Beslutet sker i en tid när rättsväsendet i Jönköpings län borde upprustas, inte nedrustas. Sverige och länet behöver en ny rättspolitik. Hur den politiken kan se ut ska diskuteras under det som jag tror blir ett mycket spännande och intressant seminarium. Anmäl er redan nu till vår länsombudsman Kerstin Sandborg på 036-124220. Den politiska signal som vi sänder med seminariet är glasklar: När socialdemokraterna sviker rättssamhället gör folkpartiet motsatsen. Vi satsar på rättsväsendet - på polisen och på domstolarna - i Sverige, i Jönköpings län och i Värnamoområdet!
Två samråd, demokratisamrådet och vårdsamrådet, har precis avslutats inom partiet. 10 december håller folkpartiet partiråd för att diskutera samrådets utfall och vilken riktning partiet framöver ska gå i. Jag har varit ute på flera ställen i länet och mötts av en frisk och intensiv debatt, inte minst om sjukvårdens och landstingens framtid. Det är bra att demokrati engagerar! Länsförbundet har som jag ser det landat i en klok position - en öppenhet för en förändring av sjukvårdens organisation i Sverige i riktning mot nationell finansiering, ett ökat inslag av individuell valfrihet och bevarat kommunalt självstyre. Men jag hoppas att debattens vågor kommer att gå höga också framöver och att vi möts i den diskussionen med ödmjukhet och respekt för varandras uppfattningar.
Hoppas att ni alla får en riktigt bra vecka. Tveka inte att ta kontakt med mig enligt ovan om du har tankar och synpunkter. Och titta gärna in på min hemsida för information om aktuella händelser.
Lev väl!
Jönköping-Stockholm, tisdagen den 23 november 2004
Tobias Krantz