2006-12-03
Vänner,
Jönköpings län får en ny folkpartistisk riksdagsledamot - om än bara tillfälligt. 4 december inträder Emma Löfdahl Landberg som ersättare för mig under min föräldraledighet. Efter nyår är jag tillbaka i tjänst igen.
Jag tycker att det ska bli härligt att under en tid få umgås mer på heltid med Isak igen. Sommaren och hösten med valrörelse och all den, i och för sig positiva, "turbulens" som regeringsskiftet förde med sig innebar för lite tid med familjen. Det ska bli skönt att få chans att ta igen en del av det nu. Och det känns väldigt tryggt att temporärt lämna över riksdagsarbetet till Emma. Hon kommer att göra ett kanonjobb!
Under senare tid har folkpartiets och dess framtid rönt en hel del allmänt intresse. I förra veckan följde ytterligare ett steg i det rättsliga efterspelet till den så kallade dataintrångsskandalen då åtal väcktes mot ett antal personer, bland annat mot flera med koppling till folkpartiet. Under samma vecka presenterade också folkpartiets valanalysgrupp, under ledning av Martin Andreasson och med bland andra Ann-Cathrine André som ledamot, sin rapport.
Självfallet skadade dataintrångsskandalen folkpartiet i valrörelsens slutskede. Skadeverkningarna bidrog därigenom till att folkpartiet tappade röster. Men, konstaterar valanalysgruppen, folkpartiets tillbakagång förklaras huvudsakligen av andra faktorer. Den viktigaste av dem var utan tvivel moderaternas nyorientering i såväl politik som ledarskap. Det är också till moderaterna som folkpartiet har sitt största väljartapp.
Valanalysgruppen har gjort ett mycket bra jobb. Rapporten är mycket läsvärd; den innehåller spännande analyser - såväl kvalitativa som kvantitativa - och dess rekommendationer när det gäller exempelvis organisation och strategi. För egen del tror jag att det finns några viktiga slutsatser att dra för framtiden. För det första är det viktigt att vi vårdar Allians för Sverige. Den har gett oss en ny regering och en unik möjlighet att få genomslag för socialliberal politik. Alliansregeringens möjligheter att bli återvald 2010 får inte äventyras.
För det andra måste folkpartiets sakpolitiska profil breddas. Vi måste slå vakt om det framgångsrika politiska arbete som har bedrivits inom bland annat skolpolitiken, integrationspolitiken och rättspolitiken. Inom skolpolitiken och integrationspolitiken har fp goda möjligheter att fortsätta värna profilen i och med att vi i den nya regeringen har fått statsrådsansvar för just dessa områden. Men också inom rättspolitiken är det centralt att vi bygger vidare på det goda jobb som Johan Pehrsson har gjort. Det får inte slarvas bort.
På ett par områden måste folkpartiet vässa profilen. Det gäller bland annat välfärdspolitiken i vid mening - frågor som gäller sjukvård och äldreomsorg men också exempelvis socialförsäkringar och de generella trygghetssystemen. På dessa punkter måste folkpartiet bli tydligare. Här har vi en omistlig socialliberal roll att fylla. Det gäller också "det glömda Sverige" - de riktigt utsatta människorna i vårt samhälle, dem som det ibland finmaskiga välfärdsnätet inte förmår fånga upp - hemlösa, psykiskt sjuka och handikappade för att ta några exempel.
För det tredje måste det politiska ledarskapet breddas. Det måste ges utrymme för fler profiler i profilering och marknadsföring. Politik på 2000-talet handlar inte bara om budskap, det handlar också om image och framtoning. Då är det viktigt att folkpartiet har ett antal företrädare som kan visa att folkpartiet är ett brett parti där många människor med olika bakgrund som lever under olika betingelser, alla besjälade av de liberala idéerna, får plats. Partiledaren kan inte ensam dra lasset.
En fråga, kan det synas på marginalen, som har varit aktuell under den senaste tiden rör turerna kring förre statssekreteraren Lars Danielsson och hans eventuella återvändande till ett jobb inom regeringskansliet. Naturligtvis är det så att lagar, regler och avtal ska hållas; på den punkten får det inte råda någon tvekan. Samtidigt har jag svårt att begripa den gråtmildhet över Lars Danielsson som präglar en del debattörers syn på ärendet. Lars Danielsson har ändå rönt skarp kritik från Justitieombudsmannen, JO, för sitt sätt att handskas med sanningen i samband med granskningen av den förra regeringens agerande med anledning av flodvågskatastrofen. Jag tycker inte att det är orimligt att Danielssons agerande får konsekvenser; snarare vore motsatsen egendomlig.
Det känns lite konstigt att skriva det som nu följer men eftersom jag inte kommer att vara i kontakt med de flesta av er på ett tag i denna form så vill jag ändå passa på att önska er alla - så småningom! - en riktigt god jul och gott nytt år. Ta väl hand om er och om varandra.
Med vänlig hälsning
Tobias Krantz