Tobias Krantz nyhetsbrev 2007:12

Vänner,

 

Idag är det premiär för mitt "nya" elektroniska nyhetsbrev. Grafiken är
annorlunda och det är förhoppningsvis lättare att, rent tekniskt, ge synpunkter
till mig på innehållet. Ambitionen är att den nya formen generellt sett ska
göra nyhetsbrevet mer användarvänligt och den ska uppmuntra till ännu mer av
tvåvägskommunikation.

 

Innehållsligt planerar jag emellertid inga revolutionära förändringar. Jag
kommer att fortsätta att reflektera över den politiska händelseutvecklingen i
stort och i smått samt redovisa hur jag på bästa sätt försöker förvalta
partimedlemmarnas och väljarnas förtroende. Riksdagens "hösttermin" går nu in i
sitt absoluta slutskede. Igår kväll debatterades regeringens socialbudget. I
mitt anförande tog jag bland annat upp de satsningar som regeringen nu gör både
inom psykiatrin och inom tandvården. Anförandet är möjligt att ta del av via
riksdagens hemsida, www.riksdagen.se.

 

Under den senaste månaden har vi försökt vässa folkpartiets profil inom
välfärdspolitiken. För en tid sedan presenterade jag en rapport om hemlösheten.
Antalet hemlösa i Sverige växer kraftigt. Enligt Socialstyrelsens senaste
kartläggning fanns det 2005 omkring 17 800 hemlösa i Sverige; det var 2 000
till 3 000 fler än 1999. Hemlösheten är fortfarande störst i storstäderna.
Göteborg och Stockholm har flest antal hemlösa personer per 10 000 invånare.

Men hemlösheten är inte längre enbart ett storstadsfenomen. De hemlösa blir
fler också i mindre och medelstora svenska städer som Eskilstuna, Örebro,
Helsingborg, Borlänge, Linköping och Jönköping. I Jönköpings län fanns det 2005
348 hemlösa; 202 hörde hemma i Jönköpings kommun. Att så många som nästan 18 000 människor inte har tak över huvudet är en skamfläck för den svenska
välfärdsstaten.

 

Rapporten "Samhällets olycksbarn - ett liberalt åtgärdspaket
mot hemlösheten" pekar på en rad åtgärder för att tränga tillbaka ett av de
sociala problem som det är mest angeläget att komma till rätta med.

I rapporten föreslås bland annat på att en tak över huvudet-garanti bör
införas, att haveriutredningar bör genomföras vid varje nytt av hemlöshet, att
avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer bör införas och att svensk
psykiatri måste upprustas. En del av de åtgärder som måste sättas in måste
staten vidta men många av dem är ytterst kommunala angelägenheter och lämpar
sig därför för lokala politiska initiativ från engagerade socialliberaler. Jag
bifogar rapporten med detta nyhetsbrev.

 

I onsdags arrangerade folkpartiet ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm
under rubriken "Svensk socialförsäkring igår, idag, imorgon - ett år efter
socialförsäkringsutredningen". Tanken med seminariet var att rikta fokus mot de
mer långsikta utmaningarna för den svenska socialförsäkringen. Det första året
med alliansregeringen har inneburit ett högt reformtempo. Många av de reformer
som har genomförts finns det också stor anledning att känna stor
tillfredsställelse över från ett liberalt perspektiv. Jag tänker bland annat på
rehabiliteringsgarantin, satsningarna på Företagshälsovården och den tydliga
inriktningen på uppföljning, stöd och tidiga insatser (rehabiliteringskedjan).

Men det innebär inte att inga ytterligare reformer behövs. Framför allt
sjukförsäkringen är i starkt behov av åtgärder som på lång sikt ökar
stabiliteten, tryggheten och förtroendet för försäkringen. Regeringen har vid
flera tillfällen utfäst sig att tillsätta en parlamentarisk
socialförsäkringsutredning med uppgift att med bredast möjliga politiska
uppslutning komma överens om en ny sjukförsäkring. Redan i våras presenterade
folkpartiet, under uppmärksammade former, sina utgångspunkter för det arbetet.

Några av de tankar vi presenterade handlade om "raka rör" i försäkringen -
tydligare koppling mellan avgifter och förmåner, en självständigare ställning
utanför statsbudgeten för sjukförsäkringen, höjda eller slopade inkomsttak och
intensifierade insatser för att öka medvetenheten om försäkringens uppbyggnad
och villkor (ett blått kuvert).

 

Onsdagens seminarium samlade många av de organisationer och debattörer som
förekommer i det offentliga samtalet om socialförsäkringen. Regeringens
socialförsäkringsutredare Anna Hedborg var naturligtvis på plats men också
företrädare för såväl Saco, TCO, LO, Svenskt Näringsliv, Företagarna och
Försäkringsförbundet. På något undantag när uppfattade jag att det rådde stor
samstämmighet kring flera av de utgångspunkter för en framtida reformering som
folkpartiet tidigare presenterat, inte minst behovet av att stärka
försäkringsmässigheten i systemet. Om principen att socialförsäkringen ska
omfatta alla och ge ersättning efter inkomstbortfall fanns det stor
samstämmighet. Det finns som liberal skäl att se fram emot en kommande
socialförsäkringsutredning.

 

På tal om utredningar och arbetsgrupper så hade jag i veckan också mitt första
sammanträde med den så kallade pensionsgruppen, den arbetsgrupp som ska vårda pensionsöverenskommelsen. Arbetsgruppen består av representanter för de partier som står bakom pensionsreformen, det vill säga socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna. Jag trycker att det känns mycket bra att gruppen äntligen är igång med sitt arbete. Arbetet försenades
under en tid av att regeringspartierna och socialdemokraterna inte var överens
om förtidspensionärernas ålderspensioner. Men den knuten är nu löst.

 

Pensionärernas ekonomiska situation diskuteras flitigt. Det är naturligt.
Landets pensionärer får 2008 realt ökade pensioner för sjunde året i rad. Det
beror på att pensionerna till följd av det nya pensionssystemet följer
löneutvecklingen för dem som arbetar. Under åren 2002-2006 betalades det ut
drygt fem miljarder kronor mer än vad som skulle ha betalats ut om det gamla
ATP-systemet hade varit i kraft. ATP-systemet byggde på principen att
pensionerna räknades upp med prisutvecklingen.

 

Detta betyder inte att det inte behöver göras förbättringar för landets
pensionärer. Det finns pensionärer som har det oerhört tufft ekonomiskt. Det
gäller inte minst kvinnor och särskilt äldre kvinnor över 75 år. Regeringen har
redan höjt bostadstillägget; det är en åtgärd med hög träffsäkerhet, det vill
säga det når dem som verkligen mest behöver samhällets stöd och hjälp. Men mer
behöver göras. Att genomföra förbättringar särskilt för de sämst ställa
pensionärerna har hög prioritet för folkpartiet under de kommande åren.

 

På torsdag i nästa vecka är det julavslutning i riksdagen; kammararbetet upptas
sedan på nytt den 16 januari med partiledardebatt. Under tiden däremellan har
jag ett antal arbetsrelaterade aktiviteter inplanerade - jag ska bland annat
göra en studieresa med socialutskottet till Nya Zeeland - men jag tänker också
försöka vara ledig en hel del. Jag hoppas att ni också passar på att umgås med
nära och kära och ladda batterierna under helgerna. Många av er har haft en
arbetsam höst. Jag ber att få önska er alla en riktigt god jul och gott nytt
år!

 

Med vänlig hälsning

Tobias Krantz
Riksdagsman (fp), Jönköpings län
Tfn. 036-164279 (bostad), 0707-831464 (mobil)