Tal av Tobias vid SSF:s 15-årsjubileum
Vänner,
Det är fantastiskt roligt att få vara här ikväll. Låt mig också direkt få framföra mina gratulationer till Stiftelsen för strategisk forskning för 15 framgångsrika år.
Beslutet att avsätta pengar från de avvecklade löntagarfonderna till en stiftelse för strategisk forskning var på sin tid inte okontroversiellt. Men ett och ett halvt decennium senare håller nog de flesta med om att det var mycket framsynt.
Stiftelsen för strategisk forskning har tillfört en ny dimension i svensk forskningsfinansiering. Genom sin verksamhet skapar den en viktig länk mellan grundforskning och tillämpad forskning. Vid sidan av att stiftelsen genom åren har fördelat tio miljarder kronor till angelägna forskningsprojekt är det en central insats som förtjänar att omnämnas en sådan här kväll.
Ni som följer med i den forskningspolitiska debatten vet att begreppet strategisk i samband med forskning ibland är omdiskuterat; inte minst har det varit så under senare tid. Men jag tänker stå upp för den strategiska forskningen. Grundforskning, tillämpad forskning och strategisk forskning har alla sina roller att spela i ett akademiskt landskap präglat av mångfald.
Att vara strategisk betyder för mig att kraftsamla. Och det kan man verkligen säga att ni har gjort – inte bara ikväll på denna tillställning, utan genom era 15 verksamma år.
*
Temat för ert jubileum är hur vi kan överbrygga gapet mellan forskning, politik, näringsliv och kultur. Det är en stor utmaning, men jag tycker ni valt helt rätt plats för uppgiften.
Ingen lokal i världen kan väl vara bättre ägnad att diskutera detta i än den vi just nu befinner oss i. Det som mest av allt har gjort Stockholms stadshus känt i världen – och det som över huvud taget har gjort Sveriges vetenskapliga engagemang känt är Nobelpriset och Nobelfesten just här i Stockholms stadshus.
Alfred Nobel överbryggade i en och samma person gapet mellan forskning, politik, näringsliv och kultur.
* Han var en briljant forskare som bland annat uppfann dynamiten.
* Han var en skicklig affärsman som kommersialiserade sin uppfinning och byggde en stor förmögenhet.
* Med sitt kapital valde han att instifta ett pris som skulle gå till de ”som gjort störst nytta för mänskligheten”.
* Ett av priserna har tydlig politisk prägel – fredspriset.
* Och även den sista pusselbiten från ert tema får plats, nämligen kulturen som tillgodoses genom litteraturpriset.
*
Men renässansmänniskor som Alfred Nobel är dessvärre inte så vanliga. Istället måste vi: forskare, näringslivsföreträdare, politiker och kulturarbetare – gemensamt ta ansvar. Sverige ligger bra till när det gäller investeringar i forskning. Vi har ett näringsliv som investerar kraftigt i forskning. Vi från politiskt håll har försökt göra vår del genom att leverera ett historiskt resurslyft till svensk forskning. Vi gör insatser för att skapa ett bättre företagsklimat och försöker vässa våra innovationssystem.
Vi har goda förutsättningar att bygga en bro över gapet. Vi har ritningarna, vi har materialet – vi behöver bara samla kraft och påbörja bygget. Varför inte börja redan ikväll?
Men först hoppas jag ni vill göra mig sällskap i en skål för 15-åringen – stiftelsen för strategisk forskning.
Skål!