Ungdomsarbetslöshet

Vi vill:
• Sänka tröskeln mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden.
• Införa lärlingsanställningar.
• Öka lönespridningen på den svenska arbetsmarknaden.
• Att större vikt ska läggas vid den enskildes kompetens i turordningsreglerna i LAS.
• Förlänga provanställningstiden från ett halvår till ett år för personer under 26 år.
• Att fler kommuner och landsting i samarbete med facken sluter ungdomsavtal för att fler unga ska få jobb.
 

Ungdomar är en konjunkturkänslig grupp. De drabbas hårt vid konjunkturnedgångar samtidigt som de tidigt får del av återhämtningen på arbetsmarknaden. Även om ungdomars arbetslöshetsperioder ofta är korta är det för ungdomar som inte gått ut gymnasiet svårt att lyckas etablera sig på arbetsmarknaden.

Sverige har även internationellt sett en hög ungdomsarbetslöshet. Förutom förklaringen att alltför många hoppar av gymnasiet är den sammanpressade lönestrukturen i Sverige ett problem. Den leder till att det är relativt dyrt att anställa oerfarna ungdomar. Ett annat problem för ungdomar är att de svenska turordningsreglerna leder till att de ofta är ungdomar som först får lämna sina arbeten vid personalneddragningar.

Folkpartiet har en rad förslag för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill öka lönespridningen på den svenska arbetsmarknaden. Ingångslönerna för unga personer behöver framöver att vara betydligt lägre än genomsnittslönerna. En större lönespridning i de yrken som i dag har en mycket platt lönestruktur är också en rättvisefråga. Lång utbildning, kunskap, kompetens och erfarenhet måste premieras mer än i dag. Fler branscher bör också följa Metalls exempel och införa särskilda ungdomsavtal. Även på det kommunala området bör särskilda ungdomsavtal prövas. Offentliga arbetsgivare som Sveriges kommuner och landsting bör driva på för relativt sett lägre ingångslöner för unga och en ökad lönespridning inom den offentliga sektorn.

Vi vill införa lärlingsanställningar för ungdomar som vill lära sig ett yrke, men inte orkar med gymnasieskolans teoretiska krav. Med en lärlingsanställning är eleven inte knuten till en skola utan direkt anställd av arbetsgivaren och lär sig yrket på heltid. Det leder till att lärlingen får de kunskaper som behövs på en arbetsplats och får bättre kontakt med arbetslivet. Lärlingen skulle med denna form av anställning ha särskilda anställningsvillkor och erhålla en lärlingslön som är något lägre än en full lön under utbildningsperioden.

Vi vill även förändra turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) så att de grundas på den anställdes personliga kompetens istället för på anställningstid. Provanställningstiden bör förlängas från ett halvår till ett år. Det gör att den anställde har längre tid på sig att visa sin kompetens och arbetsgivaren får bättre underlag för sitt anställningsbeslut.

Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört en rad reformer för att underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden. Vi har genomfört den största översynen av gymnasieskolan på 40 år och vill att gymnasieskolan ska vara anpassad efter att ungdomar är olika. Alla ska inte tvingas läsa in högskolebehörighet. Vi har förtydligat de teoretiska utbildningarna och infört attraktiva yrkesinriktade program, bland annat lärlingsutbildningen som innebär att minst hälften av utbildningen är förlagd på ett företag.

Unga som blir arbetslösa har möjlighet att redan från dag ett på arbetsförmedlingen få hjälp med att söka jobb och få tillgång till en egen jobbcoach. För unga som varit arbetslösa i mer än tre månader har regeringen infört den så kallade jobbgarantin för ungdomar. Under sammanlagt 15 månader kan ungdomar erbjudas insatser. I jobbgarantin ingår utbildning och praktik. Ifall en deltagare inte har fått ett arbete eller påbörjat en reguljär utbildning under denna period förs deltagaren över till jobb- och utvecklingsgarantin

Personer mellan 20 och 26 år har rätt till nystartsjobb redan efter sex månader utan arbete. Vi har även halverat arbetsgivaravgifter för alla under 26 år, vilket i kombination med nystartsjobb ger en nästan 40 procent lägre lönekostnad för en arbetsgivare.

Eftersom unga som saknar gymnasieutbildning har det särskilt svårt på arbetsmarknaden har regeringen infört den s.k. folkhögeskolskolesatsningen. Alla ungdomar mellan 16 och 25 år som saknar slutbetyg och är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan delta i denna satsning som består i en kortare, studiemotiverande utbildning i folkhögskolornas regi.


Det vi har gjort:
• Halverat arbetsgivaravgiften för alla under 26 år.
• Infört Jobbgaranti för unga.
• Givit alla under 26 år rätt till nystartsjobb redan efter sex månader utan arbete.
• Genomfört en folkhögskolesatsning.
• Genomfört stora satsningar på grund- och gymnasieskolan.
• Föreslagit en gymnasiereform där lärlingsutbildningen är ett spår på yrkesutbildningen och som ska genomföras 2012.


Läs mer om gymnasieskolan här
Läs mer om lärlingsutbildning här
Läs mer om nystartsjobb här