Mina grundinställningar

Mer kraft, mindre krångel

När jag blev invald i Europaparlamentet 1999 var min devis "Mer kraft, mindre krångel" och det gäller lika mycket nu. EU måste fungera med kraft när det behövs, men smidigare och effektivare.

Jag har under mina år i Europaparlamentet arbetet med några för mig väldigt viktiga frågor. Får jag väljarnas förtroende att fortsätta i ytterligare en mandatperiod vill jag fortsätta att driva dem.

Ett öppnare EU
 
Tillgång till information om vilka beslut som fattas inom den offentliga sektorn är a och o i ett demokratiskt samhälle. I maj 2000 öppnade jag och fyra liberala kollegor en egen hemsida, i protest mot att medborgarna inte hade någon insyn i Europaparlamentets arbete. På den lade vi ut samtliga utskottshandlingar som Europaparlamentet behandlade. Hela projektet ledde så småningom till att Europaparlamentet på sin egen hemsida lade ut de aktuella dokumenten. Jag var också med och arbetade fram den offentlighetsprincip som gäller för alla EU:s handlingar sedan 2002.

Dessa är bara några steg på en lång resa mot ökad öppenhet, demokrati och medborgerligt förtroende för ett EU som jag vill fortsätta att arbeta för.

Ett utvidgat EU

Nu återstår det bara en månad innan Väst- och Östeuropa för första gången återförenas under fredliga former genom traktat, förhandlingar och avtal, istället för som tidigare, med våld och erövringar. Som talesperson för utrikesfrågor i den europeiska liberala gruppen har jag kämpat för ett utvidgat EU som ska vara helt demokratiskt och i vilket det finns full respekt för de mänskliga rättigheterna.

Jag vill att EU ska fortsätta att växa och vara öppet för alla europeiska länder som uppfyller kraven på demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och som har avskaffat dödsstraff. Varje land måste bedömas utifrån egna meriter, men vissa krav ska vi inte ge vika för.

Ett engagerat EU

Varje år delar Europaparlamentet ut Sacharovpriset till en person eller organisation som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. 2002 gick priset till Oswaldo Paya Sardinas, en av de mest framstående kubanska demokratikämparna. Då det var jag och den liberala gruppen som drivit hans kandidatur känns det förstås extra roligt att hela parlamentet ville belöna honom.

Jag har på olika vis försökt nyttja min roll som Europaparlamentariker i kampen för mänskliga rättigheter. Otaliga brev, påtryckningar, möten och samtal om samvetsfångar, mänskliga rättigheter och demokratiutveckling har jag haft med ambassadörer, ministrar och politiker från Egypten, Iran, Israel, Syrien, Kuba, Eritrea, Colombia Kina, Turkiet, Rumänien, Moldavien, Algeriet, Slovakien, Nigeria, USA etc.

När jag inte sitter i Europaparlamentet äter jag gärna goda semlor, samlar på pingviner och leker med mina busfrön till tvillingar.

Cecilia Malmström
27 mars 2004