Debattartikel publicerad i Corren 2006-05-03
Malmström:
Därför måste EU:s utvidgning fortsätta
Trots att utvidgningen av EU är starkt ifrågasatt i dag ser vi ingen förhöjd svensk aktivitet i diskussionen om Europas gränser. Det skriver CECILIA MALMSTRÖM (fp), utrikespolitisk talesman och europaparlamentariker.
För i dagarna två år sedan blev ytterligare tio länder medlemmar i europeiska unionen. Utvidgningen kan inte sägas vara något annat än en stor succé för EU. Genom att återförena öst och väst har vi skapat en enad kontinent av demokrati, frihet och en fri marknadsekonomi. Möjligheten till EU-medlemskap var en viktig morot och piska som hjälpte de bräckliga demokratierna att genomdriva tuffa reformer efter årtionden av kommunistiskt styre. Likaså är utsikten till medlemskap av otroligt stor betydelse idag för förändring i länder som Turkiet, Kroatien och på övriga Balkan.
Utvidgningen har alltså bidragit till ett mer stabilt och demokratiskt Europa och vi har därför ett moraliskt ansvar att hålla dörren öppen för ytterligare utvidgning av unionens medlemmar. Bulgarien och Rumänien blir medlemmar inom ett eller två år, och processen mot medlemskap har tagit fart med både Kroatien och Turkiet. Vi måste vara konsekventa och visa länderna på Balkan att EU kan öppna sina dörrar för dem när de är redo. Ett sant tecken på att Balkans sår är på väg att läkas skulle vara möjligheten att samla alla länder på samma villkor runt ett bord för att diskutera Reach, strukturfonder, mjölkkvoter etc. Låter det som avlägset önsketänkande?
Kanske, men vad är alternativet? Om vi slår igen dörren i ansiktet på dessa länder riskerar vi en nationalistisk backlash, slutet på reformer och återgång till ett instabilt Balkan. Dessutom borde möjligheten till medlemskap för Ukraina, ett demokratiskt Vitryssland och Moldavien aktualiseras. För Vitrysslands förtryckta folk betraktas EU som det enda hoppet för en bättre framtid.
Den nuvarande stämningen i EU är oroande. Deppigheten efter folkomröstnings-nejen i Frankrike och Holland, vågen av protektionism i kombination med svagt ledarskap sänder oroande signaler till Europas grannar. Det blir alltför enkelt att skylla egna ekonomiska misslyckanden på utvidgningen. Många av mina kollegor i Europaparlamentet maskerar dessutom sin rädsla för ett muslimskt Turkiet bakom retorik om unionens möjlighet till att rymma fler länder och den geografiska gränsen för Europa. Sanningen är att ett demokratiskt, stabilt och marknadsekonomiskt Turkiet skulle vara en verklig tillgång för EU. Turkiet skulle kunna tjäna som en brygga mellan den muslimska världen och den europeiska och utgöra en förebild för hur islam och demokrati kan förenas. Det återstår ännu mycket arbete för Turkiet, men landet är på rätt väg och vi kan stötta de reformvilliga krafterna.
Trots att utvidgningen är starkt ifrågasatt ser vi ingen förhöjd svensk regeringsaktivitet i diskussionen om gränsen för Europa. Persson tiger still om det som tidigare betraktats som en hjärtefråga för Sverige. Vår nya utrikesminister Jan Eliasson har här ett utmärkt tillfälle att gå i bräschen för att återta den svenska positionen som förespråkare för ett mer stabilt, demokratiskt och tillväxtstarkt Europa. Jag hoppas att han förmår ta den chansen.
Cecilia Malmström