EU:s utvidgning är en historisk bedrift

Under de tio år som Sverige har varit medlem i EU har samarbetet förändrats och utvecklats på många sätt. Störst är ändå EU:s utvidgning till 25 länder. Det är en historisk bedrift anser Cecilia Malmström som länge engagerat sig i Europafrågor, bland annat som ledamot i Europaparlamentet.

- EU:s utvidgning till 25 länder är det största EU åstadkommit. Att ena Europa genom att ta in länder som tidigare låg bakom Berlinmuren som delade Europa under det kalla kriget är en historisk bedrift som är helt enastående.

Det säger Cecilia Malmström som länge engagerat sig i Europafrågor, både som ledamot i Europaparlamentet och som forskare vid Göteborgs universitet.

Under de tio år som Sverige har varit medlem i EU har unionen förändrats på många sätt anser Cecilia Malmström. Förutom utvidgningen har euron införts i ett flertal länder. EU:s politik har utvecklats och anpassats till vad som hänt i omvärlden. EU har idag en ambitiös miljöpolitik och man kan se embryot till en gemensam utrikespolitik. Det finns även ambitiösa målsättningar för att utveckla en gemensam politik på det rättsliga området för att bland annat bekämpa internationell brottslighet. Dessutom har den inre marknaden fördjupats.

Europaparlamentets roll i EU-samarbetet
Europaparlamentets roll har också förändrats under denna period. Cecilia Malmström konstaterar att parlamentet har fått mer formella befogenheter och att dess roll har stärkts.

Som exempel på detta nämner Cecilia Malmström att det var parlamentet som initierade de första undersökningarna om galna ko-sjukan. 1999 fällde parlamentet för första gången kommissionen. Det var, menar Cecilia Malmström, en viktig vattendelare för en demokratisering av institutionerna. Hon tycker också att parlamentets agerande i samband med tillsättningen av en ny kommission under hösten 2004 visar att parlamentet tar sin uppgift som granskare på allvar.

- Europaparlamentet är idag ett ansvarsfullt parlament som försöker att vara konstruktivt och med parlamentariker som tar sina befogenheter på allvar. Det är inte sista anhalten för avdankande politiker. Många ledamöter är unga människor i mitten av sin karriär som verkligen vill göra en insats.

Mer arbete i Bryssel
I takt med att Europaparlamentets befogenheter har ökat har också arbetsbördan blivit större och ju fler möten det blir i Bryssel desto mindre tid kan ägnas åt aktiviteter i hemländerna. Cecilia Malmström berättar att hon och de andra svenska ledamöterna i Europaparlamentet ändå försöker att vara ute ofta och diskutera EU-frågor i olika sammanhang. Hon har till exempel besökt 258 gymnasieklasser.

Bryssel och medborgarna
Det finns, menar Cecilia Malmström, en ökad medvetenhet i parlamentet om avståndet mellan politiker och medborgare och man försöker att bemöta detta genom ökad öppenhet och insyn. Nederländerna och Danmark har sedan länge drivit dessa frågor och de fick stöd av Sverige och Finland när vi blev medlemmar. Under det svenska ordförandeskapet 2001 antogs till exempel förordningen om allmänhetens tillgång till EU-dokument.

- Det är paradoxalt att vi har fått mer öppenhet och insyn men samtidigt har kritiken mot EU aldrig varit större än nu. Vi måste bli bättre. EU-institutionerna är fortfarande dåliga på att kommunicera vad som händer. Som Europapolitiker är det lätt att bli uppfylld av stora visioner men det är ju också viktigt att visa hur de stora frågorna påverkar människors vardag på ett positivt sätt.

Att EU-medlemskapet varit positivt för Sverige är Cecilia Malmström övertygad om. Sverige har varit med och byggt det nya Europa och får ta del av den inre marknaden, vi är med och bestämmer och kan driva viktiga beslut. Medlemskapet har även varit bra för miljö och tillväxt. Dessutom får Sverige ta del av stora forskningsanslag och projektstöd. Men även om Cecilia Malmström ser många fördelar med EU-medlemskapet anser hon att det fortfarande finns mycket kvar att förbättra.

- EU måste ta sig samman och rensa upp. Alla frågor kan inte lösas på EU-nivå. EU bör fokusera på färre frågor. Det är också viktigt för trovärdigheten att EU kan tala med en röst. Jag tror att många anser att EU kan spela en roll på världsarenan men det går inte att bara prata om en gemensam utrikespolitik. För att kunna hindra öppna konflikter måste EU kunna agera gemensamt när det blir skarpt läge.

EU om 10 år
Efter att Frankrike och Nederländerna röstat nej i folkomröstningarna om den nya konstitutionen, tror Cecilia Malmström, att EU:s framtid kan bli ganska turbulent. Det finns risk för att reformer och den fortsatta utvidgningen bromsas. Det kommer sannolikt att dröja innan ett nytt kompromissförslag om konstitutionen presenteras.

På frågan om hur EU ser ut om 10 år svarar Cecilia Malmström:

- Kroatien och möjligen några fler länder på Balkan har blivit medlemmar i EU. EU har förmodligen även hunnit en bit i medlemskapsförhandlingarna med Turkiet och kanske även Ukraina. Jag hoppas att EU har en utrikespolitik som kan bidra till fred, nedrustning och demokratisering. Förhoppningsvis har EU:s gemensamma jordbrukspolitik avvecklats och jag tror att de flesta länder använder euro.

Innan Cecilia Malmström rusar iväg till en diskussion om det omdebatterade tjänstedirektivet avrundar hon med att konstatera:

- Jag inser att människor aldrig kommer att säga att det är roligt att vara med i EU men jag hoppas att vi kan bryta den negativa spiralen, så att fler ändå känner att EU är ganska bra och att det finns en tilltro till vad Europapolitiker sysslar med.

Fakta om Cecila Malmström
Ledamot i Europaparlamentet (Folkpartiet liberalerna), ordinarie ledamot i utskottet för utrikesfrågor och suppleant i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Dessutom vice ordförande i Kroatien-delegationen, samt ledamot i underutskottet för säkerhet och försvar.

Fil dr i statskunskap

Född 1968

Intervjun gjord av EU-representationen i Bryssel