Smålandsposten 3 december 2008
Cecilia Malmström, EU-minister
Lissabonfördraget ger Sverige större inflytande
Ungefär 60 procent av dagordningen vid ett normalt kommunfullmäktigemöte har koppling till EU och det är därför viktigt att föra en dialog om hur EU:s beslut påverkar Sveriges kommuner och landsting.
I detta sammanhang är det intressant att nämna Lissabonfördraget. Lissabonfördraget innebär nämligen ett krav på samråd med kommuner och landsting innan EU fattar beslut.
Jag är glad att riksdagen med en bred majoritet och över de politiska blockgränserna godkände Lissabonfördraget förra veckan. Allt fler medborgare ser att EU har en viktig roll att spela för att hitta en global lösning på klimathotet, genomföra samordnade åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet, samordna krishantering vid katastrofer eller göra gemensamma forskningsinsatser. Om EU i framtiden ska kunna uppfylla de krav som medborgarna ställer krävs moderna regler för hur beslut fattas. Lissabonfördraget är ett paket med nya regler som gör EU mer öppet, mer effektivt och mer demokratiskt.
Vad innebär då Lissabonfördraget?
Öppenheten stärks på flera konkreta sätt. Ministerrådets sammanträden ska vara offentliga när lagstiftningsförslag diskuteras och antas. Offentlighet för handlingar ska i princip gälla alla EU-institutioner, organ och myndigheter. Det skrivs in i fördraget att EU ska samråda med det civila samhället om lagförslag. Öppenheten skrivs in som en viktig princip i stadgan för de grundläggande rättigheterna som blir legalt bindande i och med fördraget. En nyhet är också så kallade medborgarinitiativ. Medborgarinitiativ innebär att minst en miljon medborgare från ett antal medlemsländer kan uppmana kommissionen att lägga fram ett visst förslag.
Institutionerna effektiviseras så att de ska kunna fungera även i en union med fler än 27 medlemmar. En hög representant får ansvaret för att samordna EU:s internationella agerande. Det upprättas en europeisk utrikestjänst, med gemensamma EU-beskickningar till sitt förfogande. En mer permanent ordförande kommer att leda arbetet i Europeiska rådet. Majoritetsomröstning i rådet blir huvudregel i EU:s arbete. Det berör främst migration, asyl och polissamarbete. Här har det länge varit svårt att komma överens. Undantag från majoritetsbeslut görs för några områden, däribland utrikes- och säkerhetspolitiken där det fortfarande krävs enhällighet.
Demokratin stärks. Stadgan om grundläggande fri- och rättigheter blir juridiskt bindande och garanterar alla medborgare en gemensam uppsättning rättigheter. I det nya fördraget får de nationella parlamenten en starkare roll. De ska granska att subsidiaritetsprincipen följs, det vill säga att ett beslut inte fattas på högre nivå än nödvändigt. Bestämmelser för utträde ur EU skrivs dessutom in i fördraget. Europaparlamentet blir medbeslutande i rättsliga frågor, och får inflytande över hela EU:s budget, inklusive jordbruksstödet.
En fråga som ibland dyker upp är varför Sverige över huvud taget fattar beslut nu när Irland i sin folkomröstning ändå sagt nej till Lissabonfördraget. För att fördraget ska börja gälla måste alla medlemsländer godkänna det. Svaret är helt enkelt att det är rimligt att alla berörda länder får säga sitt om fördraget innan EU beslutar hur man ska gå vidare. Sverige har lika stor rätt som alla andra medlemsländer att säga sin mening om fördraget.
Om Lissabonfördraget inte träder i kraft leder det till att Sverige går miste om inflytande genom att vi mister två ledamöter i Europaparlamentet och redan nästan år riskerar att förlora vår kommissionär. Sverige är det land som skulle förlora mest inflytande i Europaparlamentet i relation till sin storlek om Lissabonfördraget inte träder i kraft. Riksdagen skulle heller inte få möjlighet att delta i beslutsfattandet på det sätt som Lissabonfördraget anger.
Cecilia Malmström (fp)