Artikel publicerad i Norrköpings Tidningar 2006-05-06
Granbom och Malmström:
Vi gick med i EU för att påverka
Den svenska regeringen har fullkomligt misslyckats med att förankra EU-tanken hos svenska folket och till följd av detta har EU-negativismen växt sig stark, skriver Karin Granbom (fp) och Cecilia Malmström (fp).
På tisdag firar vi Europadagen, till minne av den dag då det europeiska samarbetet föddes. Vi vill ta tillfället i akt och påminna om att EU inte är en fråga som bara berör tjänstemän långt borta i Bryssel - utan även Norrköpingsbor.
Sverige har varit EU-medlem i elva år. Under den tiden har unionen vuxit från femton till tjugofem medlemsländer. Genom att återförena öst och väst har vi skapat en kontinent som bygger på demokrati, frihet och en fri marknadsekonomi. Grunden har lagts för en starkare ekonomisk utveckling. Möjligheterna att ta itu med miljöproblem har drastiskt förbättrats, liksom möjligheterna att bekämpa internationell brottslighet.
Men trots elva år av medlemskap är Sverige fortfarande inte med "på riktigt". Den svenska regeringen har fullkomligt misslyckats med att förankra EU-tanken hos svenska folket och till följd av detta har EU-negativismen växt sig stark. Regeringen talar tyst om EU-frågor, hämmad av två nej- sägande stödpartier och en splittrad EU-opinion i de egna leden. Få svenskar känner till att Bosse Ringholm sedan drygt ett år också är EU-minister. Dock är han en sällsynt gäst i EU-sammanhang. I slutet av februari i år deltog han för första gången vid ett ministerrådsmöte. Till följd av sitt bristande EU-intresse besitter inte heller Ringholm det nödvändiga kontaktnät som skulle göra det möjligt för Sverige att göra skillnad i EU.
Sverige gick med i EU för att påverka. Det görs enklast genom att vara aktiv i viktiga frågor. Inte genom att flyta med EU-strömmen eller huka bakom de stora länderna i principiella frågor. Exempelvis har Sverige på senare år passivt sett på när diskussionerna om att häva Kinas vapenembargo rasade som värst och fegat om yttrandefriheten med anledning av Muhammedkrisen. Det senaste tydliga exemplet är regeringens svaghet i förhandlingarna om avgiften för visum till EU. Resultatet blev en väsentlig höjning av avgiften och detta innebär att fler människor stängs utanför unionen.
EU står idag inför många stora och svåra beslut i frågor där Sverige måste ha en uppfattning. Hur skall EU göra med den vilande konstitutionen? Vilken inställning har Göran Persson egentligen till den allt mer ifrågasatta utvidgningspolitiken? Hur vill Jan Eliasson öka samstämmigheten inom utrikespolitiken? På dessa frågor finns inga tydliga svar från socialdemokraterna.
Folkpartiet har en positiv syn på EU-samarbetet. Men vi inser också att EU måste förbättras och effektiviseras. EU måste koncentrera sig på de stora, gränsöverskridande frågorna. Det krävs om ett framtida EU med fler medlemsländer skall fungera och om unionen skall kunna leverera inom viktiga områden som jobb, trygghet och bättre miljö. En ödesfråga för EU är därför arbetet med att få en fungerande konstitution på plats, som klargör vad EU skall syssla med.
Vi måste fortsätta att stärka EU:s utrikespolitik. Folkpartiet vill satsa mer på civila och fredsbevarande operationer men också på ökat demokratistöd, inte minst till Mellanöstern. Beslutsprocedurerna inom utrikespolitiken bör ses över så att de blir mer effektiva och underlättar för EU att tala med en röst på den internationella scenen.
Folkpartiet stöder en fortsatt utvidgning. Vi menar att Ukraina, Moldavien, länderna på Balkan samt i framtiden ett demokratiskt Vitryssland måste ges möjlighet att bli medlemmar när de uppfyller EU:s krav.
Visst kan ett litet land som Sverige påverka den politik som förs i EU. Men då behövs politisk vilja, en tydlig strategi och en helhjärtad tro på EU-samarbetets möjligheter. Det har folkpartiet.