Tal i Strasbourg 2006-01-18 om Europeiska grannskapspolitiken

– Herr talman! Detta är ett mycket bra och viktigt betänkande om en av de viktigaste framtidsfrågorna för EU. Vilka förbindelser ska vi ha med våra grannländer? Hur ska vi kunna stärka samarbetet i frågor där vi måste samarbeta, såsom kampen mot terrorismen, miljöproblemen, säkerhet och energi? Hur ska vi kunna bidra till att stärka rättsstaten och demokratin i de länder som ligger i närheten av oss? Min uppfattning är att vi i dagsläget inte bör definiera Europas gränser. De länder i Europa som kan, vill och uppfyller alla kriterier bör ges ett klart medlemskapsperspektiv. Vi har sett vad detta har betytt för reformerna i våra nya medlemsländer. EU-medlemskapet har fungerat för dem som piska och morot och det har varit mycket, mycket viktigt i demokratiseringen där. Det betyder oerhört mycket för demokratiseringen och reformprocessen på Balkan och i Turkiet. Därför är det min uppfattning att vi bör ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv. Naturligtvis kan inte EU bli hur stort som helst och då kan grannskapspolitiken vara ett alternativ, men då måste det vara ett attraktivt alternativ till medlemskap. Budskapet från parlamentet är tydligt på denna punkt. Vi behöver ytterligare konkretisera och definiera vad vi ska göra med politiken. Vilka prioriteringar ska vi ha? Kan vi lösa de institutionella frågor som kommer att uppstå med dessa länder? Det behövs gemensamma värderingar och gemensamma politikområden. Vidare måste samarbetsavtalen skräddarsys efter varje behov. Länderna ser ju, som det har påpekats, så oerhört olika ut.

Fokus måste vara på demokratifrågorna. Transitionsfonden eller demokratifonden som Charles Tannock föreslog är en mycket bra idé. Återigen vill jag tacka kollegan Charles Tannock för ett mycket bra betänkande.