Att en så stor andel av Europas ungdomar har dåliga läskunskaper är oacceptabelt. EU har satt som mål att år 2010 vara världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi. För att uppnå det måste kunskapens och bildningens betydelse uppgraderas rejält.
EU:s politik måste läggas om. Vi kan inte subventionera jordbruket på samma sätt som idag, då vi lägger 2 euro på varje kossa inom EU medan studenter vid universitet och högskolor inom unionen bara får kosta 70 cent! Det är orimligt att unga människor som satsar på kunskap och utbildning inte värderas högre. Vi talar mycket om de fyra friheterna inom EU – att personer, varor, tjänster och kapital ska kunna röra sig fritt. Jag vill nu lyfta begreppet "den femte friheten" - fri rörlighet för kunskap och bildning.
EU har ett utbildningsprogram för livslångt lärande, till exempel Erasmus. Och tack vare att Bolognaprocessen implementerats i medlemsländerna är utbildningar idag lättare att jämföra mellan universitet och högskolor i EU:s medlemsländer. Men det räcker inte. Kunskap måste få än större plats i EU eftersom utbildning är fundamentalt för ländernas ekonomiska utveckling och därmed en förutsättning för ökad välfärd.
Jag vill att EU ska starta ett gemensamt projekt för att få fler unga människor att läsa. Med förebild från USA där "The big read" – ett projekt som handlar om att få en hel nation att läsa – har blivit något av en folkrörelse. Genom evenemang och föreningar anordnar man paneldiskussioner, filmvisning och bokdiskussioner för att höja läsningens betydelse.
Jag vill också skapa en europeisk litteraturkanon. För ett par år sedan föreslog jag att en litteraturkanon skulle införas i den svenska skolan efter att ha slagits av hur torftig litteraturundervisningen var på många håll, vilket framförallt drabbade barn som kom från hem med bristande litterära traditioner. Jag vill att alla som växer upp i Europa ska få ta del av den europeiska idéhistorien och vårt rika kulturella och litterära arv. Varje land får välja det främsta inom litteratur som samlas i en kanon som alla barn i Europa ska möta under sin skolgång.
En europeisk litteraturkanon kan förutom att sätta fokus på läsandets och språkets betydelse även stärka den europeiska identiteten genom att visa på vår gemensamma historia och litteratur. Utan kunskap om våra rötter är vi fångar i nuet och då har vi inte heller några verktyg för att forma framtiden. Jag föreslår att projektet ges namnet Selma – efter en av vårt lands mest internationellt kända författare, Selma Lagerlöf, vars böcker fortfarande läses av människor över hela världen.
Stora insatser måste göras för att vända utvecklingen när det gäller synen på bildning inom EU. Det handlar om att sätta fokus på den femte friheten: se till att det intellektuella kapitalet betonas på samma sätt som vi hitintills lyft fram friheterna för varor, tjänster, människor och kapital. På så sätt kan vi uppnå det mål som idag känns avlägset: att vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Europa borde vara bildningens självklara hemvist.
Cecilia Wikström (FP)
Kandidat till Europaparlamentet