Kartlägg radikala islamister

Kartlägg radikala islamister
(SvD brännpunkt 27 juli)
 
 
Vi har skakats av rädsla och maktlöshet efter de fasansfulla terrordåden i London och i Sharm el-Sheikh.Det kunde ha inträffat var som helst, också i vårt land. Vi måste  inse att även Sverige har en skyldighet att bekämpa den totalitära ideologi som radikala islamister förespråkar.

 
Redan när Irakkriget började insåg terroristledaren Abu Musab al-Zarkawi behovet av jihadister, heliga krigare, och rekryterade militanta islamister från Europa. Ett oroväckande scenario som säkerhetsexperter redovisar är att de unga människor som rekryteras till jihad i länder som Irak och Pakistan återvänder till Europa som terrorister med djupa kunskaper om bombattacker och gerillakrigföring. Sverige utgör inte något undantag.
 
Säkerhetspolisen vet att det finns människor här med anknytning till internationella terroristnätverk, som sprider propaganda, rekryterar ungdomar, till och med i svenska gymnasieskolor, och samlar in miljontals kronor till islamistiska rörelser. Dessa grupper lyckas appellera till unga män, med budskapet om att lösningen på samhällets problem ligger i att göra islam överordnat demokratiska och politiska strukturer. När de får makten blir resultatet teokrati och diktatur.

 
Den totalitära världssyn och apokalyptiska ideologi som radikal islamism omfattar kan, trots ett liv i väst och hög utbildningsnivå, ändå locka dessa män att till och med  offra sina liv. Radikala islamisters ideologi är ett nationellt och ett globalt problem, en kamp mot allt det som har med västerländsk marknadsliberalism, frihet och demokrati att göra. Radikal islamism har få likheter med den moderata form av islam som de flesta muslimer bekänner sig till.
 
Nu vänds världens blickar mot Pakistan, eftersom självmordsbombarna i London hade nära kopplingar dit. Radikala islamister destabiliserar den politiska situationen i ett stort antal länder – från Pakistan och Bangladesh till Irak och Libanon.

Flera av självmordsbombarna i den första Londonattacken hade besökt koranskolor i Pakistan en tid före attentatet. I koranskolorna indoktrineras unga pojkar från hela världen och utbildas för att bli jihadister.
USA stoppade al-Qaidas träningsläger i Afghanistan. Nu har de återuppstått på nytt, framförallt i Pakistan. Den 25 juli i år uppges Mulla Omar från sitt gömställe, troligtvis i Pakistan, för första gången sedan talibanregimen i Kabul störtades 2001, ha talat till sina anhängare. Han uppmanar till strid mot regeringen inför valet i september och beordrar på nytt till jihad.
 
Om vi tar exemplet Bangladesh, så har landet setts som en förebild för muslimska länder med demokratiska ambitioner. Bangladesh grundades
1971 på sekulära principer och har genomfört en serie demokratiska
maktskiften. Men en rad terroristattentat mot oppositionspolitiker har under senare år ägt rum i Bangladesh. Radikala islamister med kopplingar till
internationella terrornätverk har fått allt större politisk makt under den nuvarande regeringen.
 
Sverige är en stor biståndsgivare och borde ställa hårdare krav på att Bangladesh regering inte ger vika för islamisternas krav. Annars riskerar Bangladesh att gå samma väg som Pakistan och bli ännu ett centrum
för framtida jihadister.

 
Bomberna i London påminner oss om att terroristattentat i Europa är
en verklighet att leva med. Den svenska inställningen har präglats av naivitet. Regeringen tycks tro att vi är förskonade – trots att Sverige drabbats av terrordåd och politikermord i större utsträckning än de flesta jämförbara länder.

 
Ett uttryck för detta är Göran Perssons uttalande efter bombningarna i London, när han ville visa sin handlingsberedskap genom att tala om fler poliser på gatan ”så att människor ska känna sig trygga”. Detta är något helt annat än Tony Blairs snabba förslag på nya antiterrorlagar, som fått starkt bifall i parlamentet.
 
Europas regeringar måste nu diskutera hur öppna och toleranta samhällen ska möta hoten från radikala islamister. Frankrike, med erfarenhet av algeriska
terrorister, har nog den mest långtgående terroristbekämpningen. Radikala islamister vägras asyl, spridning av extremistisk propaganda kan leda till att moskéer svartlistas och de skyldiga deporteras.
 
Storbritannien har intagit en relativt liberal inställning. Imamer
som predikar jihad och för fram antidemokratiska budskap har tillåtits, men övervakats. Nu kommer denna hållning att ändras.

Det är hög tid också för Säpo att bekämpa potentiella radikala islamister genom att lära känna och övervaka deras miljöer och arenor och att riksdagen stiftar verkningsfulla antiterrorlagar.

CECILIA WIKSTRÖM
riksdagsledamot (fp) och
partiets talesman
i Mellanösternfrågor.