Kulturen lyfter Eskilstuna
Kulturen kan spela en viktig roll för Eskilstuna att bli en attraktiv framtidsstad. I globaliseringens tidevarv kan inte gamla bruksorter vara beroende av ett fåtal stora industrier. Städer och regioner måste bli bättre på att välkomna kreativa och nyskapande människor. Samhällen som är toleranta för nya kulturyttringar attraherar de mest innovativa entreprenörerna.
Detta kräver dock att det finns förutsättningar för skådespelare, musiker, kulturvetare och konstnärer att verka inom sina respektive områden. Ett sätt att stödja kulturskapare vore att sänka arbetsgivaravgifterna för kulturen, på ett liknande sätt som regeringen har föreslagit för andra delar av tjänstenäringen. Det skulle göra kultursektorn mer självständig och ge konstnärer större möjligheter att leva på sitt skapande.
Sponsringen av kultur befinner sig fortfarande i sin linda i Eskilstuna. Beröringsskräcken mellan kultur och näringsliv måste försvinna. Bra kultur kan mycket väl vara både privatägd och kommersiellt gångbar, vilket bland annat glasmuseet i Torshälla bevisat. Det måste dock bli enklare för företag och privatpersoner att stödja kulturverksamhet och vi vill därför se att donationer till sådana ändamål får skattelättnader.
Skolan är vår viktigaste kulturinstitution. För folkpartiet är det centralt att alla elever ska få uppleva kultur redan från och med förskolan. Barnen ska i skolan varje år få vara med om ett par konserter och teaterföreställningar, få klassrumsbesök av skådespelare, regissörer eller författare och tillsammans med dessa skapa kultur. På så sätt kan kultur bli en rikedom man bär med sig, livet igenom.
Därför var det naturligt för folkpartiet att motsätta sig den hårdhänta hantering som Barnkulturcentrum i Eskilstuna fick utstå. Vi vill i stället samla den kommunala kulturverksamheten som är riktad mot barn och ungdomar - inklusive musikskolan - under ett tak, i en kulturskola. Kulturskolan kan sedan köpa in exempelvis dansundervisning av studieförbunden. Bra fristående kulturundervisning ska inte kommunaliseras i onödan.
Kulturen kan också vara ett kraftfullt vapen mot utanförskapet. Känslan av att stå utanför samhällsgemenskapen handlar om mer än bara försörjning. Utanförskap handlar också om bristande kunskaper i svenska språket och ett bristfälligt socialt liv. Språk och kultur kan förena människor från olika landsändar, världsdelar och generationer samt stärker den sociala sammanhållningen.
Att hårdsatsa på svenska språket handlar inte enbart om invandrare. Många som kommer ur hem utan studietradition vittnar om det hinder som språkbarriären kan vara. Folkpartiet menar att klassresan börjar i klassrummet och för en klassresenär är svenska språket ett av de viktigaste verktygen att behärska.
Språket är inte bara grammatik och meningsbyggnad. Det är också en skatt av referenser som finns i vårt gemensamma litterära arv. Strindberg och Selma Lagerlöf vaktar fortfarande dörren till finrummet. Därför menar vi att det finns omistliga verk av svensk och internationell litteratur som alla elever bör tillägna sig i skolan i form av en läslista. Vi kallar listan för litteraturkanon.
Sverige är ett litet språkområde med en liten marknad för kulturella tjänster. Till skillnad från bilar så kommer vi inte att kunna importera bra svensk kultur om vi slutar tillverka den själva. En kulturell infrastruktur för människor i hela landet bör därför vara en central del av alliansens politik, liksom staten garanterar att alla har tillgång till skolor och sjukvård.
Cecilia Wikström,
kulturpolitisk talesperson
Niklas Frykman,
folkpartiets gruppledare i Eskilstuna