Publicerad i Hallandsposten 19 februari 2010
Ställ krav på EU-länderna!
När ett land söker medlemskap i EU ställs det höga krav. För att uppnå medlemskap måste landet uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna. Det innebär bland annat att ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt och skydd av minoriteter. Andra centrala regelverk garanterar den fria rörligheten inom unionen och skapar en öppen inre marknad där företag kan konkurrera med varandra på lika villkor.
När ett medlemsland bryter mot principerna för den inre marknaden eller de ekonomiska regelverken höjs röster från alla håll. Ett exempel på detta är Grekland där det ekonomiska läget är mycket allvarligt och de grekiska myndigheterna under lång tid tycks ha levererat felaktig statistik till resten av unionen. Frågan debatterades i parlamentet under det senaste sammanträdet i Strasbourg. Ingen motsatte sig en debatt om den ekonomiska situationen i ett enskilt medlemsland.
Även i Italien är situationen allvarlig, men där gäller det själva fundamentet som vårt europeiska samarbete är byggt på, respekten för medborgarnas grundläggande rättigheter. I den senaste pressfrihetsbarometern från ansedda Freedom house rankades Italien som första västeuropeiska demokrati inte längre som fritt utan som ”delvis fritt”.
I höstas hölls en debatt i Europaparlamentet som skulle följas av en resolution om de ökande problemen för tryck- och yttrandefriheten i Italien. Då var det många som protesterade. De flesta menade att det inte var EU:s sak att debattera situationen iett enskilt medlemsland. Den åsikten var så vida spridd, även bland svenska parlamentariker, att debatten nästan inte blev av.
Någon resolution blev det aldrig sedan högern lierat sig med extremhögern för att stoppa allt som kunde uppfattas som kritik mot Berlusconi. Liknande argument framfördes när parlamentet diskuterade, och den gången antog, en resolution om den såkallade morallagen som antagits i Litauen som uttryckligen föreskrev diskriminering och förtryck av homosexuella.
Jag anser att EU har ett ansvar mot alla sina 500 miljoner medborgare. När homosexuella förföljs i Litauen, romer nekas sina rättigheter i Ungern eller pressfriheten inskränks i Italien är det en kränkning mot mig som europé och något som hotar fundamentet i vårt samarbete.
Vi måste se till att Köpenhamnskriterierna efterlevs av alla medlemsstater, inte bara den dag de vill träda in i unionen utan så länge som de är medlemmar. Det ansvaret måste EU:s institutioner ta på allvar.
Cecilia Wikström (FP), Europaparlamentariker