I våras skrev vi om djurskyddet efter ett antal fall av djurvanvård, med en naiv förhoppning att det inte borde få inträffa igen.
Debattartikel i Hallands Nyheter 23 augusti 2010
Men det har det gjort. Under sommaren har vi mötts av bilder och reportage om missförhållanden kring djurtransporter, uppfödning och antibiotikaanvändning. Och vi säger återigen: detta är inte acceptabelt i ett land som Sverige. Vi kan bättre.
På EU-nivå fortsätter arbetet med en enhetlig djurskyddslag med fungerande uppföljningsmekanismer och en rejäl budgetpost för vidareutveckling och forskning kring djurskyddet.
Här i Sverige pågår också en översyn, ledd av landshövdingen i Värmland, liberalen Eva Eriksson. Vissa har oroat sig över att den svenska nivån skulle sänkas med en europeisk gemensam politik – att det skulle bli en fråga om minsta gemensamma nämnare. Men den europeiska nivån är en miniminivå. Att sänka den svenska standarden skulle innebära en konkurrensnackdel på sikt. Svenska djuruppfödare ska fortfarande kunna sätta en högre djurskyddsstandard än övriga Europa och marknadsföra detta som vårt varumärke.
Politikens roll är inte att detaljstyra enskilda jordbruksproducenter. Det är inte att skriva konsumenter på näsan om man ska välja den ena eller den andra kycklingen. Politikens roll är att skapa förutsättningarna för människors informerade och ansvarsfulla val, samtidigt som vi kompromisslöst skyddar och värnar dem som inte kan ställa krav själva – djuren.
Vad vill vi då göra i Sverige och i EU?
Med tydligare märkning vill vi göra det lättare för konsumenterna att välja. Det ska framgå om maten producerats med högre eller bara lägsta möjliga djurskyddsstandard.
Med tydliga krav och tillräckliga resurser ska vi se till att rätt instans verkligen sköter sitt uppföljningsuppdrag. Ett djurens FBI i EU – och att kontroller verkligen genomförs lokalt och regionalt.
Med klara regler och fungerande uppföljningsmekanismer vill vi uppnå att uppfödare inte kan ta felaktiga genvägar som äventyrar djurens välbefinnande och vår folkhälsa. Ekonomiska styrmedel blir viktiga – det ska inte löna sig att hålla dålig djurskyddsnivå och vädja till konsumenters plånböcker med mat som producerats på ett sätt som sätter korrekt konkurrens ur spel.
Varför ska vi då göra detta? Varför ska vi engagera oss i djurens väl och ve?
Jo – för att vi har moralisk skyldighet att värna de djur vi gjort till våra egna. För att den mat vi äter ska vara den bästa. Och för att vårt svenska, och vårt europeiska, jordbruk ska vara konkurrenskraftigt och hållbart.
Ett gott djurskydd borde vara i både konsumenters och producenters intresse. Djurskydd ska löna sig.
Jan Ertsborn, Riksdagsledamot (FP)
Marit Paulsen, Europaparlamentariker (FP)