Narkotikan raserar många människors liv och det finns många offer - missbrukare, anhöriga och brottsoffer. Att så tidigt som möjligt ingripa mot narkotikan innebär att även små insatser ger bra resultat.
Narkotikaproblematiken är omfattande. År 2010 misstänktes 7291 unga mellan 15-25 år i Sverige för brott mot narkotikastrafflagen. Enligt Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysnings (CAN) drogvaneundersökningar minskade fram till år 2008 andelen niondeklassare som provat narkotika. Sedan dess ökar andelen igen. År 2010 var det 9 respektive 7 % av pojkarna och flickorna som uppgav att de någon gång använt narkotika.
Alla missbrukare kan berätta om sin "första gång". För de flesta slutar det där. Men för några blir det första steget in i ett livslångt drogmissbruk och förlorade livschanser. Sedan lång tid genomförs misstankebaserade drogtester som fyller en viktig funktion. Då sker ingripandet först när den unge satt igång att missbruka. Vi vill gå ett steg längre. Vi vill bidra till att unga människor inte ens provar narkotika. För en sak är säker, den som aldrig provar blir inte drogmissbrukare.
Som ett redskap mot ungas missbruk har det på flera håll införts frivilliga och slumpmässiga drogtester. Testerna har fördelen att de är rättvisa och inte utpekande. Eleverna slumpas fram oberoende av social bakgrund och andra faktorer. Ingen behöver känna sig orättvist utvald men alla måste räkna med att de kan erbjudas ett test. Testerna ska vara trefalt frivilliga. Både förälder och elev måste godkänna att eleven överhuvudtaget deltar i testet. Eleven har därefter, ända in i testögonblicket, möjlighet att tacka nej. Testerna sköts av skolhälsovården, utan vare sig insyn eller påverkan från skolans pedagogiska personal. Arbetets tyngdpunkt ligger på förebyggande insatser och drogtesterna ska ses som ett komplement.
Justitieombudsmannen har konstaterat att det är helt i linje med svensk lag att avtal sluts mellan förälder, elev och skola under förutsättning att frivilligheten säkerställs. Utlåtandet från JO kom med anledning av att Brinellgymnasiet i Nässjö startat program med slumpvisa drogtester.
Testets syfte är naturligtvis att upptäcka om någon inlett ett missbruk. Huvudskälet är dock att elevens vetskap om att ett frivilligt drogtest kan erbjudas, kan bli anledningen som gör att eleven vågar stå emot grupptryck och tacka nej när han eller hon erbjuds narkotika.
Mot denna bakgrund vore det olyckligt att inskränka möjligheterna till drogtester i skolan. Kritiken drabbar den som agerar och gör något. Den som passivt och slentrianmässigt åser problem går fri från kritik. Därför är det sorgligt att frågan om drogtester i skolan genomsyras av så många missförstånd. Det vanligaste argumentet mot drogtester är den personliga integriteten. Men på vilket sätt skulle ett erbjudande från skolhälsovården om ett frivilligt drogtest kränka någons integritet?
Vi kommer att fortsätta arbeta för en benhård narkotikapolitik och för att det även i fortsättningen ska vara möjligt att erbjuda drogtester som ett redskap mot ett begynnande narkotikamissbruk. För oss, både som politiker och föräldrar, är det en mycket angelägen uppgift att hindra unga människor från att fastna i vad som riskerar att bli ett livslångt missbruk.
Marit Paulsen (fp), ledamot av Europaparlamentet
Torkild Strandberg (fp), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona och ledamot i partistyrelsen