Jordbrukssubventionerna är passé i EU

EU:s budget måste bli modernare. Jordbrukssubventioner behövdes när EU skapades, men har nu spelat ut sin roll. I dagens värld gynnas Europa bäst av satsningar på framtiden – infrastruktur och forskning. Det gynnar i längden också Europas jordbrukare.

Klimathotet är en ödesfråga i vår tid. Människan har farit ovarsamt fram med miljön, och när klimatförändringarna slår igenom med full kraft kommer hela ekosystem att rubbas.

Jordbruket står för mellan 12 och 15 procent av Sveriges klimatpåverkan. Ett klimatsmartare jordbruk är en viktig pusselbit i arbetet med att lösa klimatkrisen. Nyckeln till en sådan utveckling är ny kunskap. Nya odlingstekniker minskar miljöbelastningen. Djur som sköts och utfodras rätt håller sig friska. Färre måste nödslaktas med allt resursslöseri det medför.

EU:s regler om livsmedelssäkerhet och djurskydd är ganska bra. Men för att långsiktigt förbättra hälsa och matsäkerhet är det också viktigt att ha resurser att uthålligt kunna arbeta mot sjukdomsspridning, överanvändning av antibiotika och andra liknande problem.

Det behövs mer forskning som hjälper till att klimat- och miljöanpassa jordbruket. Sverige ligger långt framme när det handlar om jordbruksvetenskap, veterinärmedicin och andra lantbruksvetenskaper.

I Sverige har regeringen pekat ut naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald som ett särskilt viktigt forskningsområde. Till denna forskning ökar anslagen kraftigt de närmaste åren.

Men vi måste också göra mer på europeisk nivå. I dag kostar EU:s jordbrukspolitik 55 miljarder euro per år, alltså nästan 600 miljarder kronor. En betydande del av dessa pengar skulle göra mycket större nytta om de satsades på forskning. Ett angeläget område att forska kring är hur vi kan göra morgondagens odlingsmetoder mer miljöanpassade.

Folkpartiet vill att alla produktionsstöd och direkta subventioner till jordbruket i EU ska avvecklas till senast 2015. Den del av jordbrukspolitiken som bör behållas är det så kallade landsbygdsprogrammet som syftar till att bevara öppna ängsmarker och biologisk mångfald.

Ett sätt att börja bantningen av jordbruksstödet redan från dag ett är att tillåta att pengar inom jordbrukspolitiken används till forskning som är nyttig för jordbruket. Det borde till och med de franska bönderna kunna ställa upp på.

Det finns många exempel på områden där forskning behövs.
- Svenska forskare håller sig långt framme när det handlar om veterinärmedicin och husdjursvetenskap, till exempel forskning om infektionsbiologi. Det kommer att betyda mycket när klimatet förändras och nya sjukdomar får fotfäste i svenska boskapsbesättningar.

- Kampen mot salmonella är en svensk paradgren, och Folkpartiet har arbetat aktivt i Europaparlamentet för bättre tillsyn inom EU. Om vi använder EU:s medel till mer forskning och mer nationella veterinärmedicinska insatser kan vi åstadkomma mycket för att pressa tillbaka salmonella även när enskilda länder inte har råd att prioritera de insatser som krävs.

- Genom rätt växtsorter och klokt anpassade växtföljder kan vi minska miljöbelastningen från odling. Den svenska forskningen om växtförädling ligger i världsklass. Det skapar stora möjligheter för miljön men också för kampen mot hungern i vår värld.

Skattepengarna måste användas där de gör bäst nytta. Det är inte till kostsamma subventioner, utan till satsningar som gör det lättare att ställa om till ett miljö- och klimatsmart jordbruk. Det är det långsiktigt bästa för både klimatet, bönder och konsumenter. Därför behövs en helt ny jordbrukspolitik i EU. Och en sådan omstart kräver ny kunskap.

Marit Paulsen

Kandidat till Europaparlamentet (FP)

Lars Leijonborg

Högskole- och forskningsminister (FP)